003:006 Och HERRENS ängel betygade för Josua och sade:
003:007 »Så säger HERREN Sebaot: Om du vandrar på mina vägar och håller
vad jag har bjudit dig hålla, så skall du ock få styra mitt hus
och vakta mina gårdar; och jag skall låta dig hava din gång
bland dessa som här göra tjänst.
003:008 Hör härpå, Josua, du överstepräst, med dina medbröder, som sitta
här inför dig (ty dessa män skola vara ett tecken): Se, jag vill
låta min tjänare Telningen komma;
003:009 ty se, i den sten som jag har lagt inför Josua—över vilken
ena sten sju ögon vaka—i den skall jag inrista den inskrift
som hör därtill, säger HERREN Sebaot; och jag skall utplåna
detta lands missgärning på en enda dag.
003:010 På den tiden, säger HERREN Sebaot, skall var och en av eder
kunna inbjuda den andre till gäst under sitt vinträd och
fikonträd.»
004:001 Sedan blev jag av ängeln som talade med mig åter uppväckt,
likasom när någon väckes ur sömnen.
004:002 Och han sade till mig: »Vad ser du?» Jag svarade: »Jag ser en
ljusstake, alltigenom av guld, med sin oljeskål ovantill och med
sina sju lampor; och sju rör gå till de särskilda lamporna
därovantill.
004:003 Och två olivträd sträcka sig över den, ett på högra sidan om
skålen och ett på vänstra.»
004:004 Sedan frågade jag och sade till ängeln som talade med mig: »Vad
betyda dessa ting, min herre?»
004:005 Men ängeln som talade med mig svarade och sade till mig:
»Förstår du då icke vad de betyda?» Jag svarade: »Nej, min
herre.»
004:006 Då talade han och sade till mig: »Detta är HERRENS ord till
Serubbabel: Icke genom någon människas styrka eller kraft skall
det ske, utan genom min Ande, säger HERREN Sebaot.
004:007 Vilket du än må vara, du stora berg som reser dig mot
Serubbabel, så skall du ändå förvandlas till jämn mark. Ty han
skall få föra fram slutstenen under jubelrop: 'Nåd, nåd må vila
över den!'»
004:008 Vidare kom HERRENS ord till mig; han sade:
004:009 »Serubbabels händer hava lagt grunden till detta hus; hans
händer skola ock få fullborda det. Och du skall förnimma att
HERREN Sebaot har sänt mig till eder.
004:010 Ty vem är den som vill förakta: den ringa begynnelsens dag, när
dessa sju glädjas över att se murlodet i Serubbabels hand, dessa
HERRENS ögon, som överfara hela jorden?»
004:011 Och jag frågade och sade till honom: »Vad betyda dessa två
olivträd, det på högra och det på vänstra sidan om ljusstaken?»
004:012 Och ytterligare frågade jag och sade till honom: »Vad betyda de
två olivkvistar som sträcka sig intill de två gyllene rännor
genom vilka den gyllene oljan ledes ditned?»
004:013 Då sade han till mig: »Förstår du då icke vad de betyda?» Jag
svarade: »Nej, min herre.»
004:014 Då sade han: »Dessa äro de två oljesmorda som stå såsom tjänare
inför hela jordens Herre.»
005:001 När jag sedan åter lyfte upp mina ögon, fick jag se en bokrulle
flyga fram.
005:002 Och han sade till mig: »Vad ser du?» Jag svarade: »Jag ser en
bokrulle flyga fram; den är tjugu alnar lång och tio alnar
bred.»
005:003 Då sade han till mig: »Detta är Förbannelsen, som går ut över
hela landet; ty i kraft av den skall var och en som stjäl varda
bortrensad härifrån, och i kraft av den skall var och en som
svär varda bortrensad härifrån.
005:004 Jag har låtit den gå ut, säger HERREN Sebaot, för att den skall
komma in i tjuvens hus och in i dens hus, som svär falskt vid
mitt namn; och den skall stanna där i huset och fräta upp det
med både trävirke och stenar.»
005:005 Sedan kom ängeln som talade med mig fram och sade till mig:
»Lyft upp dina ögon och se vad det är som där kommer fram.
005:006 Och jag frågade: »Vad är det?» Han svarade: »Det är en
sädesskäppa som kommer fram.» Ytterligare sade han: »Så är det
beställt med dem i hela landet.»
005:007 Jag fick då se huru en rund skiva av bly lyfte sig; och nu
syntes där en kvinna som satt i skäppan.
005:008 Därefter sade han: »Detta är Ogudaktigheten.» Och så stötte han
henne åter ned i skäppan och slog igen blylocket över dess
öppning.
005:009 När jag sedan lyfte upp mina ögon, fick jag se två kvinnor komma
fram; och vinden fyllde deras vingar, ty de hade vingar lika
hägerns. Och de lyfte upp skäppan mellan jord och himmel.
005:010 Då frågade jag ängeln som talade med mig: »Vart föra de
skäppan?»
005:011 Han svarade mig: »De hava i sinnet att bygga ett hus åt henne i
Sinears land; och när det är färdigt, skall hon där bliva
nedsatt på sin plats.»
006:001 När jag sedan åter lyfte upp mina ögon, fick jag se fyra vagnar
komma fram mellan två berg, och bergen voro av koppar.
006:002 För den första vagnen voro röda hästar, för den andra vagnen
svarta hästar,
006:003 för den tredje vagnen vita hästar, och för den fjärde vagnen
fläckiga hästar, starkare än de andra.
006:004 Då tog jag till orda och frågade ängeln som talade med mig: »Vad
betyda dessa, min herre?»
006:005 Ängeln svarade och sade till mig: »Det är himmelens fyra vindar,
vilka nu draga ut, sedan de hava fått träda inför hela jordens
Herre.
006:006 Vagnen med de svarta hästarna drager mot nordlandet, de vita
följa efter dem, och de fläckiga draga mot sydlandet.»
006:007 Men när de som voro starkast skulle draga ut, voro de ivriga att
få fara omkring på jorden. Då sade han: »Ja, I mån fara omkring
på jorden.» Och de foro åstad omkring på jorden.
006:008 Därefter ropade han på mig och talade till mig och sade: »Se,
genom dem som draga ut mot nordlandet skall jag släcka min vrede
på nordlandet.»
006:009 Och HERRENS ord kom till mig; han sade:
006:010 Tag emot av Heldai gåvorna från de landsflyktiga, från Tobia och
Jedaja; du själv må redan samma dag gå åstad bort till Josias,
Sefanjas sons, hus, dit dessa hava kommit från Babel.
006:011 När du så har fått silver och guld, skall du därav låta göra
kronor; och du skall sätta en på översteprästen Josuas, Josadaks
sons, huvud.
006:012 Och du skall säga till honom: »Så säger HERREN Sebaot: Se, där
är en man som skall kallas Telningen. Under honom skall det
gro, och han skall bygga upp HERRENS tempel.
006:013 Ja, han skall bygga upp HERRENS tempel och förvärva majestät och
sitta på sin tron och regera; och en präst skall han vara på sin
tron; och fridens rådslag skola vara mellan båda.
006:014 Men kronorna skola förvaras i HERRENS tempel, till en åminnelse
av Helem, Tobia och Jedaja och Hen, Sefanjas son.
006:015 Och fjärran ifrån skall man komma och bygga på HERRENS tempel;
och I skolen så förnimma att HERREN Sebaot har sänt mig till
eder. Och så skall ske, om I troget hören HERRENS, eder Guds,
röst.»