002:016 När Herodes nu såg att han hade blivit gäckad av de vise männen,
blev han mycket vred. Och han sände åstad och lät döda alla de
gossebarn i Betlehem och hela området däromkring, som voro två år
gamla och därunder, detta enligt den uppgift om tiden, som han
hade fått genom att utfråga de vise männen.
002:017 Då fullbordades det som var sagt genom profeten Jeremias, när
han sade:
002:018 »Ett rop hördes i Rama,
gråt och mycken jämmer;
det var Rakel som begrät sina barn,
och hon ville icke låta trösta sig,
eftersom de icke mer voro till.»

002:019 Men när Herodes var död, se, då visade sig i drömmen en Herrens
ängel for Josef, i Egypten,
002:020 och sade: »Stå upp och tag barnet och dess moder med dig, och
begiv dig till Israels land; ty de som traktade efter barnets
liv äro nu döda.»
002:021 Då stod han upp och tog barnet och dess moder med sig, och
kom så till Israels land.
002:022 Men när han hörde att Arkelaus regerade över Judeen; efter sin
fader Herodes, fruktade han att begiva sig dit; och på grund av
en uppenbarelse i drömmen drog han bort till Galileens bygder.
002:023 Och när han hade kommit dit, bosatte han sig i en stad som hette
Nasaret, för att det skulle fullbordas, som var sagt genom
profeterna, att han skulle kallas nasaré.

003:001 Vid den tiden uppträdde Johannes döparen och predikade i Judeens
öken
003:002 och sade: »Gören bättring, ty himmelriket är nära.»
003:003 Det var om denne som profeten Esaias talade, när han sade:
»Hör rösten av en som ropar i öknen:
'Bereden vägen för Herren,
gören stigarna jämna för honom.'»

003:004 Och Johannes hade kläder av kamelhår och bar en lädergördel om
sina länder, och hans mat var gräshoppor och vildhonung.
003:005 Och från Jerusalem och hela Judeen och hela trakten omkring
Jordan gick då folket ut till honom
003:006 och lät döpa sig av honom i floden Jordan, och bekände därvid
sina synder.

003:007 Men när han såg många fariséer och sadducéer komma för att låta
döpa sig, sade han till dem: »I huggormars avföda, vem har
ingivit eder att söka komma undan den tillstundande vredesdomen?
003:008 Bären då ock sådan frukt som tillhör bättringen.
003:009 Och menen icke att I kunnen säga vid eder själva: 'Vi hava ju
Abraham till fader'; ty jag säger eder att Gud av dessa stenar
kan uppväcka barn åt Abraham.
003:010 Och redan är yxan satt till roten på träden; så bliver då vart
träd som icke bär god frukt avhugget och kastat i elden.
003:011 Jag döper eder i vatten till bättring, men den som kommer efter
mig, han är starkare än jag, och jag är icke ens värdig att bära
hans skor; han skall döpa eder i helig ande och eld.
003:012 Han har sin kastskovel i handen, och han skall noga rensa sin
loge och samla in sitt vete i ladan; men agnarna skall han
bränna upp i en eld som icke utsläckes.»

003:013 Därefter kom Jesus från Galileen till Johannes, vid Jordan, för
att låta döpa sig av honom;
003:014 men denne ville hindra honom och sade: »Jag behövde döpas av
dig, och du kommer till mig?»
003:015 Då svarade Jesus och sade till honom: »Låt det nu så ske; ty det
höves oss att så uppfylla all rättfärdighet. Då tillstadde han
honom det.
003:016 Och när Jesus var döpt, steg han strax upp ur vattnet; och se,
då öppnades himmelen, och han såg Guds Ande sänka sig ned såsom
en duva och komma över honom.
003:017 Och från himmelen kom en röst, som sade: »Denne är min älskade
Son, i vilken jag har funnit behag.»

004:001 Därefter blev Jesus av Anden förd upp i öknen, för att han
skulle frestas av djävulen.
004:002 Och när han hade fastat i fyrtio dagar och fyrtio nätter, blev
han omsider hungrig.
004:003 Då trädde frestaren fram och sade till honom: »Är du Guds Son,
så bjud att dessa stenar bliva bröd.»
004:004 Men han svarade och sade: »Det är skrivet: 'Människan skall leva
icke allenast av bröd, utan av allt det som utgår av Guds mun.'»
004:005 Därefter tog djävulen honom med sig till den heliga staden och
ställde honom uppe på helgedomens mur
004:006 och sade till honom: »Är du Guds Son, så kasta dig ned; det är
ju skrivet:
'Han skall giva sina änglar befallning om dig,
och de skola bära dig på händerna,
så att du icke stöter din fot mot någon sten.'»
004:007 Jesus sade till honom: »Det är ock skrivet: 'Du skall icke
fresta Herren, din Gud.'»
004:008 Åter tog djävulen honom med sig, upp på ett mycket högt berg,
och visade honom alla riken i världen och deras härlighet
004:009 och sade till honom: »Allt detta vill jag giva dig, om du faller
ned och tillbeder mig.»
004:010 Då sade Jesus till honom: »Gå bort, Satan; ty det är skrivet:
'Herren, din Gud, skall du tillbedja, och honom allena skall du
tjäna.'»
004:011 Då lämnade djävulen honom; och se, änglar trädde fram och
betjänade honom.

004:012 Men när han hörde att Johannes hade blivit satt i fängelse, drog
han sig tillbaka till Galileen.
004:013 Och han lämnade Nasaret och begav sig till Kapernaum, som ligger
vid sjön, på Sabulons och Neftalims område, och bosatte sig där,
004:014 för att det skulle fullbordas, som var sagt genom profeten
Esaias, när han sade:

004:015 »Sabulons land och Neftalims land,
trakten åt havet till,
landet på andra sidan Jordan,
hedningarnas Galileen—
004:016 det folk som där satt i mörker
fick se ett stort ljus;
ja, de som sutto i dödens ängd och skugga,
för dem gick upp ett ljus.»

004:017 Från den tiden begynte Jesus predika och säga: »Gören bättring,
ty himmelriket är nära.»