Men när det lackar hän emot kväll 5 och rutan en stund i strålar stått och helgmålsringningen stannat av och ringaren ned ifrån tornet gått,
då spörjes det liv. Kring kyrkotorn det flaxar och kraxar ett snacksällt lag: 10 nog har man lov att ha glad sin kväll, då rätt man haft sig en arbetsdag.
Från arla i morse, då snön låg röd, man strävat för kallaste husmanskost. Man snattat kring hus och grävt i snö 15 kring mark och by i bitande frost.
Från parken det svarar med samma fröjd, där har man sitt samvete lugnt också. Det kraxar belåtet i kronorna runt, det knäcker i grenarna då och då. 20
Så blir det igen så juletyst. Det väntas i kyrkglugg och prästgårdspark på vikande vinter, på vår med mask längs rykande fåror i solig mark.
EN PINGSTDAGSMORGON.
Motiv efter en tavla.
Sin symaskin hon trampar, hon märker ej det dagas, hur lampans ljus i kammarn allt mer och mer försvagas.
Ej rast har henne unnats 5 de sista dygnen långa, och sinnet tröttna hunnit vid styng—de många, många.
Men färdig skall hon få den. den sista ljusblå dräkten. 10 Och gott blir så att somna i sena morgonväkten.