2. Hos Danskarne: — Se Winther, Danske Folkeeventyr, 1:ste Samling, Kjöb. 1823, ss. 20-25, »Prinds Hvidbjörn».
3. Hos Skottarne: — Se Chambers, Popular Rhymes, Fireside Stories, and Amusements of Scotland, Edinburgh 1842, ss. 75-76, »The Red Bull of Norroway».
4. Hos Tyskarne: — A. Den gamla dikten »Friedrich von Schwaben», af okänd författare ifrån 14:de årh. (ett sjelfständigt sidostycke till den här längre ned omnämnda Partonopeus de Blois), är den äldsta hittills upptäckta form af denna saga i Tyskland. Se Neues Jahrbuch für deutsche Sprache &c. Berlin 1846, ss. 95-115, samt Massman, Partonopeus und Melior, Berlin 1847, ss. 131-2. — B. Se Grimm, Kinder- und Haus-Märchen, Th. II, N:o 127, ss. 228-235, »Der Eisenofen» [jfr. Th. III, ss. 218-221]. — C. Se anf. bok, Th. III, ss. 257-8, »Die Laus». — D. Se Müllenhoff, Sagen Märchen und Lieder der Herzogthümer Schleswig Holstein und Lauenburg. 8:vo. Kiel, 1845, N:o II, ss. 384-5, »Vom goldenen Klingel-Klangel». — E. Se anf. bok, N:o III, ss. 385-8, »Der weisse Wolf». — F. Se Kuhn u. Schwartz, Norddeutsche Sagen, Märchen und Gebräuche, Leipzig 1848, ss. 347-352, »Die Seidenspinnerin».
5. Hos Fransmännen: — Den Anglo-Normanniska Trouvèren Denis Piramus, ifrån början af 13:de årh., har i sin sköna dikt »Partonopeus de Blois» (sedermera bearbetad på flera språk, deribland på Gammal-Norsk prosa, och på Danska rim såsom Dansk folk-bok), användt alldeles samma stoff, ehuru med den olikhet, att den nyfikne här är en prins i stället för en prinsessa. Se G. A. Crapelet, Partonopeus de Blois, publ. pour la prem. fois d’après le Ms. de la bibl. de l’Arsenal, avec trois facsimile. 2 vol. 8:vo. Paris 1834.
6. Hos Romarne: — Den äldsta bekanta uppteckning af sagan, är berättelsen om Psyche et Cupido, hvilken förekommer: — A. Hos Apuleius [† omkring år 160 e. Chr. föd.], i hans Metamorphoses. Grund-stoffet, som här blifvit omarbetadt till en Mythologisk-Poëtisk Legend, är troligtvis hemtadt ur någon numera förlorad Milesisk sago-samling. — Apuleii ofvannämnda arbete har icke i sin helhet blifvit öfversatt på Svenska; men sagan om »Psyche och Cupido» utkom redan tidigt såsom Svensk folk-skrift. Första kända upplagan är den som utgafs i Upsala, år 1666, af Martinus Nyman (sedermera »Consul Holmiensis»; jfr. Acta Literaria Svecica, a. 1724, s. 588). Andra upplagan har följande titel: Then Vnderskiöne Psyche vtaf Apuleio Madaurense Utdragen och Försvänskat Igenom M. N. Sampt effter mångens åstundan med flijt å nyo vplagd i Stockholm Åhr 1690. Tryckt hoos Lars Wall. 40 ss., 8:vo. — En sednare upplaga eger följande titel: Kärleks-Guden Cupidos Och den Undersköna och Prisvärda Prinsessan Psyches Historia. Öfwersättning. Stockholm 1778, 72 ss., 8:o. — Sagan förekommer äfven, i en förkortad bearbetning, uti Mnemosyne, Åbo 1820, 4:to, N:ri 57, 58, 94, 96, 102. — B. Biskop Fulgentius, som meddelar samma saga i utdrag efter Apuleius, omtalar tillika, att den funnits omständligen berättad i en viss Aristophantes’ skrifter. Om denne Aristophantes varit äldre eller yngre än Apuleius, är ännu oafgjordt.
7. Hos Wallacherna: — A. Början af uppteckn. A återfinnes såsom inledning till »Die Kaiserstochter und die füllen,» hos Schott, Walachische Mæhrchen, Stuttg. u. Tubingen, 8:vo, N:o 16, ss. 171-183. — B. Se en liknande förtäljning i anf. bok, ss. 239-246, »Trandafíra».
8. Hos Italienarne: — A. Se Basile, Il Pentamerone, I, N:o 5, förra hälften af »Lo polece». — B. Anf. bok, II, N:o 5, »Lo serpe». — C. Samma bok, V, N:o 3, »Pintosmauto».
9. Hos Hinduerna: — A. Se sagan om »Gand’ harva». Jfr. Wilford’s Essay on Vicramáditya and Sativahana uti Asiatic Researches, Vol. IX, s. 147, Calcutta-upplagan. — B. En liknande uppteckning på Engelska, efter mundtlig öfverlemning i Calcutta, förekommer uti The Asiatic Journal, och finnes derifrån öfversatt på Tyska uti a) Das Ausland, Febr. 1843; b) hos Brockhaus, uti Somadeva’s Märchensammlung, Leipz. 1843, Th. II, ss. 190-211; samt c) hos Kletke, Mærchensaal aller Völker, Bd. III, ss. 30-42, »Des Holzhauers Tochter».