I en annan uppteckning ifrån S. Småland förtäljes likaledes om trenne systrar, af hvilka de två äldsta önskade sig rika friare, men den yngsta ville vara nöjd med hvem som kom, »vore det också inte annat än en halter hund». — Berättelsen instämmer i öfrigt noga med hvad här ofvan meddelas, undantagandes slutet, då prinsessan, för att återvinna sin käraste, genomgår samma äfventyr, som de hvilka förekomma i sednare delen af sagan N:o 14, B, »Konunga-sonen och Prinsessan Singorra».
20.
Prinsessan uppå Glas-berget.
Ifrån S. Småland.
Liknande sagor förekomma:
1. Hos Norrmännen: — Se Asbjörnsen og Moe, Norske Folkeeventyr, Deel II, ss. 80-91, »Jomfruen paa Glasbjerget».
2. Hos Tyskarne: — A. Se Vulpius, Ammenmärchen, Weimar 1791. — B. Se Grimm, Kinder- und Haus-Märchen, Th. II, N:o 136, ss. 279-282, förra hälften af sagan »De wilde Mann» [jfr. Th. III, s. 229]. — C. Se Bechstein, Deutsches Märchenbuch, Leipzig 1845, ss. 65-67, »Hirsedieb».
3. Hos Italienarne: — Se Straparola, Notti piacevoli, V, förra hälften af sagen N:o 1. (Jfr. Straparola’s Eventyr, Oversatte af J. Chr. Riise, Kjöbenhavn 1818, ss. 75-94, »Skov-manden»).
4. Hos Polackarne: — Se Woycicki, Polnische Volkssagen und Märchen, Berlin 1839, III, N:o 5, ss. 115-119, samt s. 156, »Der Glasberg».