3. Hos Engelsmännen. — En del af Sagan återfinnes i den gamla folkberättelsen »Jack the Giant-Killer», meddelad af Tabart, ibland Fairy Tales, London 1818, samt i flera andra Engelska samlingar.
4. Hos Tyskarne. — A. Se Büsching, Wöchentliche Nachrichten für Freunde der Geschichte, Kunst und Gelehrtheit des Mittelalters, Bd. IV, Breslau 1819, ss. 124-127, »Der Schneider und der Riese (Unterostr. Mährchen)». — Samma uppteckning finnes äfven anförd hos Bröderna Grimm, Kinder- und Haus-Märchen, Th. II, N:o 183, ss. 436-438. — B. Åtskilliga drag utur denna Saga hafva influtit i Berättelsen »Das tapfere Schneiderlein», hos Grimm, Kinder- und Haus-Märchen», Th. I, N:o 20, ss. 126-137, [öfvers. på Svenska i H. Reuterdahls Julläsning för Barn, Lund 1838, ss. 66-75]. Jfr. anf. Tyska samling, Th. III, ss. 30-36. Härvid torde likväl böra anmärkas, att denna, såsom åtskilliga andra hos Grimm upptagna förtäljningar, otvifvelaktigt uppkommit genom sammanbindning och förvexling af flera till art och skaplynne fullkomligt skiljda sagostoffer. Sålunda är den Tyska berättelsens första del en äkta Jätte-Saga, och har närmaste likhet med de Nordiska öfverlemningar, hvilka här nedanföre meddelas; men dess sednare afdelning är icke annat än ett vanligt Folk-äfventyr, som äfven af oss skall framdeles blifva anfördt, under benämning: »Skräddaren, som slog sju i en smäll». — Bröderna Grimm erkänna äfven (Th. III, s. 30), att de haft tillgång till tvenne uppteckningar ifrån Hessen, i hvilka Jätte-sagan framträder såsom ett sjelfständigt helt. — C. Se Kuhn, Märkische Sagen und Märchen, Berlin 1843, ss. 289-294.
5. Hos Servierna. — Se Büsching, Wöchentliche Nachrichten &c., Bd. IV, s. 104, i anmärkningarne till Sagan »Der Bartlose und der Knabe».
6. Hos Perserne. — Se Sagan om »Ameen of Isfahân and the Ghool», meddelad uti Sir John Malcolm’s Sketches of Persia. — Beslägtade Djur-fabler af hög ålder, och med samma ledande grundtanka, äro kända:
7. Hos Italienarne. — Se Straparola, Notti piacevoli, fabeln om »Åsnan och Lejonet».
8. Hos Hinduerne. Se fabeln »The Goat and the Lion», öfversatt ifrån det Hinduiska arbetet Pancha Tantra, uti Sir John Malcolm’s Sketches of Persia.
Uti Sverige förekommer Sagan äfven såsom Folk-Sägen. Sålunda eger Utgifv. ibland sina samlingar en nästan ordagrannt liknande förtäljning, som är fästad vid Enskällabo-berg uti Bredaryd socken af Småland, samt ännu en, som knyter sig till Stompe-kulle i Filkestad, socken af Willands härad uti Skåne.
A. Pojken, som åt kapp med Jätten.
Ifrån S. Småland.
Det var en gång en »pojke», som gick vall med bockar. Vid det han vankade omkring uti skogen, kom han till jättens stuga; när tussen, som bodde derinne, fick höra gny och rop i sitt grannskap, kom han ut för att se hvad som var på färde. Såsom nu jätten var stor till vext och grym till utseende, blef pojken rädd, och gaf sig undan det fortaste han förmådde.