8. En öfverlemning, likaledes ifrån Upland, låter den sjö-tagna jungfrun ytterst bli förvandlad till en orm, som af konungen hugges i tre stycken, och sedan blifver till en den fagraste prinsessa. Sagan slutar dermed, att den falska styfmodern och hennes dotter brännas å båle.

9. Ännu en uppteckning af närvarande saga har blifvit tagen i Upland, af den bekante tyske lärde H. R. von Schröter. Nämnde uppteckning omtalas af bröderna Grimm (Se Kinder- und Haus-Märchen, Th. III, ss. 406-7); men eger föga värde.

10. Enligt en öfverlemning ifrån Blekinge, uppstiger den förtrollade jungfrun ur hafvet såsom en liten and, och kryper in i köket genom en glugg. Men tredje natten är konungen tillreds och stoppar igen gluggen, så att fogeln icke kan komma ut. Konungen griper derefter den lilla anden, och skär den i foten, att der komma fram tre blodsdroppar. I samma stund blifver fogeln till en fager jungfru; men hennes broder tages oskadd utur lejonkulan, och styfmodern brännes, till straff för sin falskhet.

11. En mindre god och tillika ofullständig uppteckning, ifrån Norrland, låter styf-dottern blifva förtrollad af sin elaka fostermoder, när de tillsammans fara öfver sjön. Då sjunger en liten fogel:

»Se ej på den böljan blå!

Ty då blir du grå.»

Men jungfrun kan ej emotstå sin längtan, utan drages ned i vågorna, hvarest hon uppslukas af en stor fisk. Dagen förr än konungen skall fira sitt bröllopp med den falska tärnan, fångas den stora fisken, och konungen återfår sin rätta brud.

12. En öfverlemning ifrån Småland förmäler, att konungadottern vid sitt skeppsbrott kastades till ett berg, hvarest hon blef tagen af berga-trollen. Efter många böner fick hon deras orlof, att tre gånger gå fram till kungsgården och samtala med sin lilla hund. När nu tredje Thorsdags-natten kom, hade konungen låtit noga tillstoppa alla sprickor och öppningar i rummet. Derefter sökte han gripa den förtrollade jungfrun; men hon förvandlades till mångahanda djur, och blef sist till en liten sy-nål, som låg och glimmade på spisel-hällen. Då tog konungen en tråd, och drog den hastigt igenom nåls-ögat; genast fick jungfrun sin rätta skepnad, och brölloppet firades med lust och gamman.