Gör mig ödmjuk såsom du!
Så vilja vi bedja och vänta kraft af Gud att öfvervinna hvarje frestelse till högmod. Fr. E.
En barnavän.
lla himmelens änglar och alla de saliga voro samlade kring Guds tron i himmelen. De spelade på sina harpor och sjöngo lofsånger till Herrens ära. Det var en musik, skönare än någon jordisk--den brusade likt dånet af många vatten.
Då hördes en sakta men tydlig knackning på en af de skimrande pärleportarna. En ängel lade ned sin harpa och gick för att öppna.
Därutanför stod en liten trött jordevandrare, som blygt frågade, om han fick, komma in.
Ängeln kastade en snabb blick på den lille gossen och såg, att hans kläder voro hvita såsom snö, de voro tvagna i Lammets blod. Och han öppnade pärleporten och förde gossen under jubelsånger fram till Guds tron.
Där satt Herren själf med en stor bok uppslagen framför sig. I den boken stod den lille gossens namn skrifvet tillika med många, många andra. Och alla som fått sina namn tecknade där, de hafva rättighet att ärfva himmelens salighet.