"Det gläder mig af hela mitt hjärta", sade baronen vänligt. Utan att invänta något tack skyndade han ut genom dörren, och snart hördes vagnen rulla därifrån.
Fru Henriksson stod såsom bedöfvad kvar hos den gamle doktorn. Kunde det verkligen vara sant, att hennes lilla Anna skulle bli frisk? Hvilken tröst blefve ej detta i hennes djupa sorg!
Hon förmådde icke yttra ett ord, men tårarna runno långsamt utför den bleka kinden. Först när hon såg på Anna, som med vidöppna ögon blickade omkring sig, utropade hon: "Anni, det var då icke förgäfves, att vår Frits offrade sitt lif!"
Mor och dotter höllo hvarandra länge hårdt omfamnade, och Anna hviskade: "Mor, jag kommer ihåg min dröm--den var alldeles sann".
Doktor Werner, som under årens lopp blifvit familjens trofaste vän, stannade ännu en stund hos fru Henriksson, sedan sinnesrörelsens vågor lagt sig och rådgjorde med henne om förberedelserna för resan. Han yrkade på, att denna måtte företagas så fort som möjligt, och fru Henriksson instämde med tacksamhet. Doktorn lofvade att omsorgsfullt svepa om Annas fot, så att kölden ej skulle kunna skada den, och sedan tog han ett hjärtligt afsked.
Julen firades detta år tyst och stilla i det lilla huset, intet jubel af glada röster, ingen sång hördes därifrån. (Forts.)
Bibelläsning
eller hvad står det i nästa söndags text?
Veckan 29 Maj--4 Juni 1905.
M. 29. Apg. 1: 4-11. Kristi himmelsfärd.
T. 30. v. 4-5. Fadrens löfte om Anden.O. 31. v. 6. Lärjungarnas fråga om rikets upprättande.T. 1. v. 7-8. Lärjungarne skola verka för detta rike genom
evangelii förkunnelse.F. 2. v. 9. Himmelsfärden.L. 3. v. 10. Sändebud från den himmelska världen;S. 4. v. 11. de förkunna rikets upprättande, då Jesus kommer igen.