* * *
"Här en källa rinner,
Säll den henne finner
Hon är djup men klar,
Gömd men uppenbar.
Om du där dig tvager,
Hon hvar fläck borttager,
Ty den källan god
Är Immanuels blod."
Drömde hon, eller var hon vaken? Karin låg med slutna ögon och lyssnade. Då böjde någon sig ned öfver henne och strök henne smekande öfver håret: »Karin, min lilla Karin, hvarför ligger du här? Hvad har händt?»