Å den nedersta teckningen ha de minsta blifvit kuskar i stället för ryttare och andra ha spänt sig för vagnen. Leken går friskt såväl till sjös som till lands, glädje och hälsa, förnöjelse och munterhet lyser ur allas ögon. Måhända kunna våra läsare ha något att lära af de präktiga barnen å dessa teckningar. Ty så mycket har jag sett af barnen i lek och arbete, att jag vet, att de som leka bra, pläga också arbeta bra. Och de som äro flitiga och duktiga i arbetet pläga ofta kunna leka såsom barn böra leka. Lycka till i både arbete och lek! önskar Barnavännens.
Farbror.
Skyddsängeln.
Af Ad. Gründler.
(Forts. fr. föreg. n:r.)
Fru Hubert drog sin gosse allt närmare intill sig. "Tror du inte heller, min gosse, det som står skrifvet i bibeln om de kära änglarna, huru de sjöngo i Betlehemsängden den första julnatten och huru de på påskdagens morgon förkunnade, att Jesus var uppstånden? Vill du inte tro det heller, min stackars Kristel?"
"Ack, jo, visst tror jag det, mor—det står ju i bibeln. Men jag menar bara, att nu finns det inga änglar mer, åtminstone få de inte längre komma ner till jorden för att bevara oss. Huru skulle de då kunnat tillåta, att far blef öfverkörd och krossad af tåget?"
"Min käre gosse", moderns röst darrade märkbart—"det gifves många gåtor, hvilkas lösning vi först i evigheten skola finna. Men det vet jag förvisso, att om det varit Guds vilja, skulle han med största lätthet kunnat skicka ner en ängel från sin himmel för att skydda vår älskade far för den förfärliga olyckan."
Tviflande skakade gossen på hufvudet. "Har du någonsin sett en ängel, mor?" frågade han.