I Steffens mörka ögon lyste en egendomlig glans. "Jo, Kristel", sade han, "det skönaste hemmet hafva vi gemensamt, och det hemmet vilja vi båda aldrig glömma."
En sällsam rysning genomfor Kristel vid dessa kamratens allvarliga ord, men efter barns vanliga sed hade han snart åter skakat af sig detta intryck.
Några veckor hade gått, sedan Kristel kom till anstalten, då man en dag förkunnade att det var stor brefskrifning, det vill säga, hvarje gosse fick på en bestämd dag skrifva hem. Kristel hade länge gladt sig åt detta, men när han nu satt framför det oskrifna arket, visste han icke huru han skulle börja, och huru han skulle ordna sina frågor och sina beskrifningar.
(Forts.)
Bibelläsning
eller hvad står det i nästa söndags text?
Veckan 3-9 Juli 1905.
M. 3. 1 Petri 5: 5-11. Ödmjukhet och vaksamhet.
T. 4. v. 5. Ödmjukhet är de ungas prydnad.