Och, liksom hjelten sina djupa ärr
För barn och barnabarn framvisar länge,
Så visa kyrkans kalla murar ock
Åt vandraren i månget, månget år
De djupa ärr, dem stridens åskor gifvit!
**
Ynglingens val.
Engelen stod vid lifvets port,
Ropade högt: välj, yngling, fort!
Här leder stigen till lifvets höjd,