Och jag går ej bort, fast natten,
Dunkel, öfver fästet tågar;
Månen blickar, blek, på grafven,
Och ur skyar stjernan lågar.
Fråga dock ej, hvi jag dröjer,
Gerna så på kyrkogården,
Här, inunder granens skugga,
På den enkla minnesvården.
Ty Hon hvilar här, den enda,