”Bannas ej att jag så tidigt längtar,
Båda vårens dag;
Att min fröjd sig ständigt yppa trängtar
Uti toners slag.
Grön är tufvan — mer jag ej behöfver
För min lefnadsro;
Och en skymt af himlens blå deröfver
För min kärlekstro.
Ljuft del är att uti rymden gunga,