En stockblind Höder menskosjälen är,
Och Loke, slumpen, ödet, satan rigtar
Dess pil, att den i sjelfva hjertat far
Utaf den Balder, som dess andakt tillber —
De säga: tro! — Dock, tro — och ej begripa? —
O nej! i skapelsen finns intet, intet,
Som ej engång skall klart i dagen läggas,
Så enkelt synas som att två och två är fyra. —
Den urprincip, på hvilken nu
All vishet lastar, det som den ej mägtar