LOUISE.
Är det ingenting, att du skött mig och vårdat mig och varit nästan som en mamma för mig under sjukdomen? Du och Erna.
VIGGO
småleende.
Just derför tycker jag det är tråkigt, att resa ifrån min patient, som kanske kunde behöfva mig ännu.
LOUISE.
Åh, nu är jag ju rask.
VIGGO.
Du är svag ännu. Du behöfver ha vänner omkring dig.
LOUISE.