- De präktiga gossarna! utbrast en blomsterflicka till en annan, i det hon lyfte på slöjan och blickade efter ryttarne, såg du Karmides, min vän? Såg du honom?
- Demofilos, sade en borgare till en annan, ser du molnet över
Teseustemplet?
- Jag ser intet moln, min vän. Himmelen är ju alldeles klar.
- Så hör då!
Med en böjning av huvudet fäste borgaren sin väns uppmärksamhet på två personer i deras närhet. Den ene var en gubbe, som med en korg på ena armen hade satt sig att vila på trappan till portiken, den andre en kristiansk presbyter. Den senare tilltalade den förre med följande ord:
- Du är Batyllos, olivhandlaren?
- Ja.
- Du gäller för en from man, men i kyrkan såg jag dig likväl aldrig.
Varav kommer detta?
- Jag är en rättrogen. Guds hus vanhelgas sedan länge av dem, som halta mellan ordets sanning och Arios' lögn.
- Du är då en av dem, som splittra den enda kyrkan och sönderdela
Herrans lemmar. Förutsen I icke vedergällningens dag?