- Min vän, svarade Krysanteus, är ej sannolikheten nog för dig, så förvandla henne till visshet genom tro. En förnuftig tro är gudarne behaglig; det är ett vågstycke att vinna henne, men att våga i denna sak är en manlig gärning.
- Men varför, frågade Medes, giva oss ej gudarne full visshet om det, som är nödvändigt för vår lycka?
- Svara du på en annan fråga, sade Krysanteus. Vad synes dig om en tjänare, som fullgör sin skyldighet endast av fruktan för straff eller hopp om belöning?
- Så göra nog de flesta tjänare, min herre.
- Varför det?
- Emedan de icke älska sina herrar.
- Om de älskade dem, skulle de då fullgöra sin plikt av kärlek, i stället för av fruktan?
- Visserligen.
- Är ej Gud en herre, som människorna, hans tjänare, kunna älska?
- Jo visst.