Herr Giuseppe Sarto Pius X. Vatikanen. Rom.
Helige Fader!
Taxamt mottagit Eders Helighets ärade av 8 d:s och beklaga de portugisiska kalamiteterna.
Sverige är—såsom E. H. högsinnat anmärker—ett mycket präktigt land. För munkar sakna vi dock användning, tack vare någon sorts paragraf i lagen. Icke ens nunnor äro tillåtna, vilket här i staden alltid väckt ett livligt beklagande. Vi nödgas därför be E. H. dirigera det portugisiska överskottet annorstädes hän, t.ex. till Norge, där hovet lärer känna sig litet ensamt och allmän rasförbättring icke skulle skada.
Skulle däremot E. H. själv ha lust att slå sig ner här i landet nu sen Frankrike, Spanien och Portugal blivit kitsliga, så hjärtligt välkommen till Lund. Här ha vi en gammal bra domkyrka, en hygglig biskop och ett trevligt domkapitel, en teologisk fakultet, som varierar mällan svart och rött med stark skiftning i grönt, landets enda verkliga stiftstidning, i vilken E. H. kan få redigera predikoturerna, en mild ordningsmakt och ett kulturhistoriskt museum, där E. H. kan bli predikant i Bosebo kyrka om Han bara kan samsas med Karlin. Men en sak: skall det vara, så rappa Sig medan vårt nuvarande kyrkoråd ännu sitter vid makten! Det har nämligen alltid visat en berömlig omsorg om främmande potentater. Och vart det kan ta hus med det intresset längre fram i tiden kan man inte så noga veta.
Alltid med nöje emotseende Edra värda ordres teckna vi
Högaktningsfullt
F. T.
BÖN OM REGN.
Såsom att gräsen uppå marken förtorka uti sine strån, fåglarna i himmelen tystna att blåsa, floderne stanna uti sine lopp, djur och människor lida utav torkans kval och tidningar på gott och ont bliva jämmerlige att skåda,