ELEKTRA.

Af hvad för Apollon, af hvilket orakel
Blef jag dömd till min mors mördarinna?

För gemensamt brott gemensamt straff: 1305 Förfädernes illbragd, Den ena, er båda förderfvat.

ORESTES (till Elektra).

O syster min, du, som jag knappt fick se,
Då jag strax beröfvas din kärlek,
Och måste dig lemna, och lemnas! 1310

Hon har make och eget hus; och hon
Ingen nöd utstår; men lemna hon bör
De Argeiers stad.

Monne svårare suckan höja,
Än då hemlandsgränsen man lemnar? 1315
Men jag ur fädernehuset går,
Att hos fremmande domare gälda
Mordet på moder min.

Förskräcks ej! Till Pallas'
Heliga stad du kommer, men tålig var! 1320

ELEKTRA (till Orestes).

Ack, foga nu hjerta till hjerta ömt,
Kärälsklige broder!
Ty från fäderneborgen oss jagar hän
Vår moders blodiga bön.

Omslut mig, famna mig, gråt, 1325
Som du gräte på brodersgraf!

O ve, o ve, förskräckligt var ditt tal
Ock för gudar, att höra på!
Ty hos mig och de himmelska finnes
Ömkan för dödliges hjertqval. 1330

Jag ej mera dig skåda får.