ELEKTRA.
Jag skattar dig jemlik med gudarna, som vän;
Ty i min nöd du icke har missaktat mig.
Skön är för dödliga den lott, att räddaren
Uti olyckan finna, som jag funnit dig. 70
Jag derför bör, ock oombedd, hvad jag förmår,
Din börda lätta, att du henne bära kan,
Samt dela arbete med dig. Du har dock nog
Bestyr derute. Inomhus det är min pligt,
Att allt omsköta. Ljuft för arbetskarlen är, 75
Från gärdet hemländ, att god ordning möta få.