H.
Hade du ej plöjt med min kalf, hade du icke gissat min gåta. Bibl.
Hade ej smöret fallit i lorten, hade icke hunden fått deraf.
Hade icke haddan (d. ä. gryt-kroken) warit, hade grytan gått i elden.
Hade man förr talt om honom, hade han förr warit här.
Halfgjord gjärning bör hwarken låfwas eller lastas.
Han sitter intet som budena bär.[2]
Han gaf honom eld på pipan.
Han fick weta hwar David köpte ölet. id.
Han fick til slut bita i gräset. id.
On lui faisoit mordre la poussiere.
Han målte honom skäppan full. id. Han lärde honom hoppa öfwer käpp.
Han fick falla till bönboken.
Han drunknade i konsten.
Han hyflar på likkistan.
Han har döden i faggorna. id.
In cymba Charontis alterum pedem habet. Ihre.
Han sitter hemma och kukulurar.
Domi reses est. Ihre.
Han sitter fast i sadeln, it. har sitt på det torra.
In portu navigat. Ter.
Il est ferme sur ses arçons.
Han står på egen botten. id.
Han kan både åka och wända.
Han förstår blanda korten.
Han tager den ena och slår den andra med.
Han ser på styfwern innan han ger ut honom.
Han ger intet fem sillar på et fat.
Han ger twå fat toma och det tredje intet uti. id.
Han bryter kakan i tu och behåller båda stycken. id.
Han ger icke bort gångkläderna. id.
Han duger icke till skogs, som är rädd för buskarna.
Ramum quemque timens malus est venator.
Han är icke swinom lik, som är sinom lik.
Hon har mycket af munnen, men litet af ullen, sad’ hin, klippte soen.
Loquentiæ multum, sapientiæ parum.
Grand bruit & petit toison.
Assai rùmor e poco lana.
Viel geschrey und wenig wolle.
Han ber för sin sjuka mor.
Han bidar ej förlänge, som wäntar något godt.
Han dömmer, som den blinda om färgen.
Il en juge comme un aveugle des couleurs.
Han will altid flyta åfwanpå, som smöret.
Han är likare en tjuf, än en kramsfogel.
Han ser ut som tjuren på köttmånglaren.
Han ser ut, som han hade sållt smöret och tappat pengarne.
Han är söt som bara morgon-mjölken.
Han går ikring saken, som hunden kring het gröt.
Han har intet mer at säga, än en lands-corporal til sjös.
Han mår, som perla i guld.
Han har sjungit swanesången, it. han har sjungit ut. (Det är förbi med honom.)
Cygneam cecinit cantilenam. Erasm.
Han mår som en hund i en brunn, it. som en höna på en käpp i blåswäder.
Han fäller krokodile-tårar.
Han har en räf bak örat.
Han är, som hunden på hö-tappen: d. ä. afundsjuk.
In præsepe canis fœno non vescitur ipse, nec sinit fœnum qui cupit equus edat.
Han skrattar aldrig oftare, än by brinner och barn faller i elden.
Han halp aldrig mer än en, och den gick gråtande bort.
Han gick ifrån det, som sparfwen från axet.
Han är icke så halt, som han linkar till.
Han är enfaldig som en sju-års gammal räfunge.
Han kommer skridande, som en lus på en tjärsticka.
Han lades intet så rädd i waggan, it. han är icke skuggrädd, it. har hjertat på rätta stället.
Han går sin skefwa gång.
Il va son droit chemin.
Han går oxewägen.
Le chemin des vaches.
Han har plugg til alla hål.
Il trouve autant de trous que de chevilles.
Han har wäl wäder af lorten; men han wet ej hwar han ligger.
Caussa latet, vis est notissima.
Han wet bäst huru djupt det är, som watnet wadat.
Experto crede Ruperto.
Han har ögon at köpa fisk med.
Han träffade spiken på hufwudet.
Rem acu tetigit.
Han är rädd, som en backhare.
Han knyter näfwen i byxsäcken.
Han måste altid wika som minst förmår.
Cedendum majori.
Han will icke på den bogen, it. på den kroken.
Eo adduci non potest.
Il n’y veut pas mordre.
Han har satt wettet på krogen.
Han har infall, som stora hus.
Han krummar sig som en betslad gåse, it. som en katt öfwer et ålhufwud.
Han sätter näsan i wädret, som en tysk gris, it. tysk baron.
Han går, som en äggsjuk höna.
Han går, som han ginge på nålar.
Han sadlar bittida och rider sent.
Nimium properat, serius absolvit.
Han har mycket at gjöra och litet at beställa.
Gratis anhelans, multa agendo nil agens.
Han har intet magehof.
Han äter så han swettas och arbetar så han frys.
Han wet intet folke-skick.
Han har lärt sin konst i Hamburg.
Han är som niße i hwar gata.
Han är med, som sarfwen i hwar lek.
Han har altid sina krokar ute.
Han lefwer wid hoppet, som råttan wid skåpet.
Han har fått myror i hufwudet.
Han har intet alla getterna hemma.
Han är fattig som en Kyrke-råtta.
Gueux comme un rat d’eglise.
Han äger icke skjortan på kroppen. id.
Han har hwarken at bita eller supa. id.
Nec quod edat, nec quod sorbeat habet. Ihre.
Han äger icke spik i wägg. id.
Han är fattig, som Lazarus. id.
Han har icke det han kan lägga på ögat. id.
Han är naken som en nål, it. som han kom til werlden.
Han ser ut som de sju magra nöten.
Han wrider sig som en orm i en myrstack.
Han wann som Dansken wann wid Helsingborg.
Han är ännu icke torr bak öronen.
Han har sedt sitt christninge-täcke, men ej sitt swepe-lakan.
Nescit quid serus vesper vehat.
Han är gammal, som Methusalem; lång som Goliath.
Han är feg som en sill.
Han räknar icke på fjäten.
Han håller icke om styfwern.
Han frågar litet efter hwad kakan gäller.
Han wänder dalern i tre mark.
Han har mera didt än sedt.
Han har ännu icke trådt ut barneskorna.
Han är icke alt det han synes.
Aliud fronte præbet, aliud intus gerit.
Han kan mer än supa och sätta.
Han har ännu ett godt band i brädet, it. ett stickblad i handen, it. ett pliktankare på stäfwen, it. något at winka på.
Han rosade intet marknaden, it. leken.
Han skräder intet orden.
Il apelle les choses par leur nom.
Han sticker intet under stol.
Han tar dagen som han kommer.
Han hittade som klåckaren fann kalken på altaret.
Han sjunger sin gamla wisa.
Cantilenam eandem canit.
Il ne sait qu’une note.
Han slår twå flugor med en smäll.
In saltu uno duos capere apros. Erasm. it. Duos parietes una dealbare fidelia.
Pigliar dùoi columbi con una fava.
Han tycker sig icke wara det sämsta hönset i korgen.
Nos poma natamus.
Han har ännu något qwar af Eskils pengar.
Han är altid som käringen emot strömmen.
Han har gått så genom tullen, at han har litet hår wid öronen, men intet i kullen.
Han har fått kam til håret.
Han kom imellan hunden och wargen, d. ä. i skymningen.
Entre chien & loup.
Han kom i Grefwens tid.
Il est arrivé comme tambourin à nôces.
Han fick lukta steken, it. fick en släng af slefwen.
Han kom ej försent, som hängdes wid ljus.
Han hoppade i en galen tunna.
Han kommer aldrig på grön qwist mer.
Il ne revient jamais sur l’eau.
He is past recovery.
Han är snart snuten, som ingen näsa har.
Han fick en lång näsa för beswäret.
Han mente taga Per i loftet. (d. ä. började ur en häftig ton.)
Han kom på kneken, it. på bakkjälken.
Res ejus in pejus ruebant.
Il est reduit bien bas.
He is down the wind.
Han fick ingen smörgås för beswäret.
Han hörer aldrig gök mera.
Han bär kappan på båda axlarna, it. haltar på båda sidor, it. wänder kappan efter winden, eller alla wäder.
Han silar mygg och swäljer kameler.
Dat veniam corvis, vexat censura columbas. Juven.
Han skrifwer x för u och sju för tu.
Han är karl hela dagen, it. karl för sin hatt.
Han fiskar i grumligt watten.
Il peche en eau troublé.
Er fischt im trüben.
Han brummar som en torndyfwel i ett trästop. it. som hin i en sprucken burk.
Han ser ut, som han hade ätit up twå och börjat på den tredje.
Han är lunalös, it. lunagod.
Han är ostadig, som en wäderhane.
Han är stadig som ett bislag.
Han tar öl för ärende.
Han spottar intet i kannan. id.
Han kröker på armen. id. han blöter styfwern id.
Han är allestädes framme, som den onde penningen.
Han will altid ha sin hand med i sodet.
Han skall ha sin näsa i all ting. id.
Il mette son nez par tout.
Han har inga andra skor at sy.
Han är klok på himlens lopp, men på jorden en stolle.
Quod ante pedes est non spectat, cœli scrutatur plagas. Cic.
Han har maken til broken.
Han gick efter näsan.
Han tog betslet med tänderna.
Han ljuger så fort som en häst trafwar, it. äter hafre.
Han ljuger i sin egen pung.
Han suger som björnen på rammarne.
Han sitter intet i gräset der han sitter.
Han är envis som han, som mjölkade tjuren.
Han skjuter intet dit han pekar.
Non semper seriet quodcunque minabitur arcus.
He looks one way and rows another.
Han är sin egen lyckas smed.
Suæ fortunæ faber, it. sibi ipse auctor malorum.
Han hörer intet på det örat.
Surdo narratur fabula. Ter.
Han är både döf och blind, som orren då han spelar.
Han bytte ko i wärre nöt, it. ett ondt i hälften wärre.
Il changea un cheval borgne pour un aveugle.
Han är som imellan twänne eldar.
Auribus tenet lupum. Erasm.
Han är kommen mellan ko och körgård. id.
Inter sacrum & saxum, inter malleum & incudem versari. Orig.
Il est entre l’enclûme & le marteau.
Han har intet tak öfwer hufwudet.
Il est logé au quatre vents. it. Il est logé à la belle étoile.
Han har kommit ur askan i elden.
Fumum fugiens in ignem decidit. it. Incidit in scyllam cupiens evitare charybdim. Hor.
Il a sauté de la poêle dans la braise. it. Il est tombé de la fievre en chaud mal.
Out of the frying into the fire.
E caduto dalla padilla nella bràgia.
Er steckt zwischen thür und angel.
Han kom ur regnet i takdroppet. id.
Il se cacha dans l’eau de peur de la pluie.
Han kom helskinnad ur leken.
Il sortit de l’affaire à bon marché.
He came fairly off.
Han war uppe förr än hin fick skorna på sig.
Han har intet stått up på den rätta sidan. it.
Han är wresig, kort för hufwudet. id.
Han gjör intet många glada gäster.
Han är på sin kant, d. ä. tycker om sin person.
Sibi aliquid esse videtur.
Il est sur son quant.
Han har tagit spender-byxorna på.
Han har Länsmans-öron.
Han har kjört kjärran i smutsen.
Han kröker sig, som en hårdlifwad hund.
Han grinar som en sol-warg.
Han har gått för bittida ifrån mästaren.
Han fick intet för de kolen, han brände, den gången.
Oleum & operam perdidit.
Han skarfwar, it. skär i wäxten, ljuger.
Han bygger slått i luften.
Il fait des châteaux en Espagne.
Han far som Jehu, it. som hin for öfwer Helsingeland.
Han är kommen up i flottet öfwer båda öronen.
Han roar sig åt smällen, som de gamle kuskarne.
Han är som so i samma skinn.
Johannes in eodem.
Han står som en målad bock.
Han har plumpat i protocollet.
Han ligger på skatten, som hönan på äggen.
Han dör ej förr än kalfwarne bita ihjäl honom d. ä. han är seglifwad.
Ultra cornices vivax. Erasm.
Han wäntade sig guld och gröna skogar.
Aureos sibi pollicitus montes. Plaut.
Han trodde få skära guld med tälgknifwar, it. ösa guld med gjöpnar. id.
Han fick sitta imellan, it. han fick betala calaset, it. binda båten, it. betala fiolerna.
Han fick sina posar malda.
On lui a bien rendu son change.
Han tog concepterna ifrån honom.
Han fick sticka pipan i säcken. id.
Han slapp icke oslickad. id.
Han kom under fund dermed.
He smocked it out.
Han tog honom på reden.
Han är dum som et spån, it. kålhufwud.
Han kan intet räkna til fem.
Han talar som et stekt fårhufwud.
Han talar i nattmössan. id.
Han nickar god mening.
Han håller sin peppar dyr.
Il fait bien faire valoir son drogue.
Han är ej god äta ur fatet.
Han är bättre äta med, än träta med.
Han äter med alla och håller med ingen.
Han nänns intet äta sig mätt.
Han har satt sig på sina höga hästar.
Il est monté sur ses grands chevaux.
Han har satt räfwen til gåsewaktare.
Il a donné la brebis à garder au loup.
Han har sqwallrat ur scholan.
Han går för sig sjelf, som de store gäßlingarne.
Han har både näbb och klör.
Il a de bec & des ongles.
Han har fått sina wingar klippta, it. stäckta.
Han är rädd derom, som tiggarn om sin pose.
Il en est jaloux comme un gueux de sa besace.
Han är lyckones barn.
Han är född under en lycklig planet. id.
Albæ gallinæ filius. Erasm.
Il est fils de la poule blanche.
Han är olyckones mönsterskrifware.
Han har börjat i en galen ända.
Il a bridé son cheval par la queue. it. Il veut écorcher l’anguille par la queue.
Han tog sin matts ur scholan.
Han fölgde honom i hamn och häl, it. i hack och häl.
Il lui etoit toujours sur les talons.
He was at his heels.
Han lade lök, rättare, lack på laxen. Ihre.
Han har förlorat sin latin.
Il a perdu son latin.
Han löper med limstången.
Blanditiis irretire tentat. Ihre.
Han är grå på mig, it. har grått öga til mig.
Minus bene erga me animatus. Ihre.
Han är honom en nagel i ögat.
Han wet icke hwar han är hemma.
Han skämmer intet en sak för et ord skull.
Han har fått munnen på skaftet, it. munn-lädret i gång.
Han kan tala för skålen, it. både skära och lägga före.
Han har ej ondt af tunghäfta. id.
Han klynckar öfwer helt skinn.
Han wil ej at man skal röra på den strängen.
Il ne veut pas toucher cette corde.
Han seglar för full wind, it. för fulla segel.
Ventis secundis navigat, it. Omnia ei prospere accidunt.
Il a le vent en poupe.
Han är nyß kommen ur skalet.
Il ne fait que sortir de la coquille.
Han har ett contrabands ansigte.
Un visage de contrebande.
Han kommer ej i brådkastet.
Han gör berg af sandkorn, it. elefanter af myggor.
Il fait d’une mouche un elephant.
Han klyfwer hår, it. är en hårklyfware.
Il fend un cheveu en deux, ou en quatre.
Han är hastig, som man tände eld i blånor.
Han hade wäl sedt, om ej ögonen warit i wägen.
Han är ej bråfeg, som skall lefwa den tiden.
Han råder intet mer, än kjöra ut hunden och gå sjelf efter honom.
Han har sjelf eldat badstugan åt sig, d. ä. han har sig sjelf att skylla.
Han är icke så galen som hufwudet är ludit.
Han skenar intet öfwer skacklorna.
Han tål ej, att solen skiner i wattnet.
Han är rädd för sin egen skugga.
Umbram suam metuit. Plaut.
Han älte och kjörde och sammanförde.
Mare cœlo confundebat. Erasm.
Han sjunger ur en annan ton, it. tager sina ord uti sig.
Palinodiam canit.
Il chante la palinodie.
Han sparar på styfwern och slösar med dalern.
Han har altid något hål at krypa uti.
Rimam semper reperit. Erasm.
Han låter wäl twå hålla sig till deß den tredje kommer.
Han är wand wid ekeluten.
Han gjör ingen mask emot.
Han war ej med när wår Herre förråddes, id.
Han är något beckfingrad, it. har långa fingrar, d. ä. tjufaktig.
Han är klåfingrad.
Les mains lui demangent.
Han är ej wärd att taga up på en wäg.
Han är så god tappad som hittad, id.
Han duger hwarken at gömma eller kasta bort. id.
Il n’est bon ni à rôtir ni à bouillir.
Han tog bladet ifrån munnen.
Han föll in med dörren i huset, it. sjöng rent, eller plumpt ut.
Han skämmer twå då han rosar den tredje.
Han skämmer intet et godt lag.
Han har tungan på baken, d. ä. baktalar.
Han har sit hufwud för sig sjelf.
Han har skinn på näsan.
Han hade mycket ogjordt och litet olefwadt.
Han är god wärja, som ingen wil härja.
Sat habet fautorum, qui semper recte agit.
Han har myrägg under fötterna, d. ä. kan icke stå stilla eller trifwas på et ställe.
Des oeufs de fourmis sous les pieds.
Han är god som guld.
Han lägger döförat til.
Han tränger litet, som ej tränger mer än en gång.
Han är oskyldig som det barnet som föddes i natt.
Il est innocent comme l’enfant qui vient de naître.
Han är ej fattig som råder om sitt.
Han har warit i Rom och icke sedt Påfwen.
Han skonar intet barnet i waggan.
Han har ätit skat-ägg, d. ä. kan icke tiga.
Han smörjer smöret på råcken och äter torra brödet, d. ä. sparar i födan för att kläda sig.
Han jämnkade, som käringen jämnkade barnfoten.
Han yfwes, som påfogeln öfwer sina fjädrar.
Il se mire comme le paon dans sa queue.
Han har ej alla skrufwarne i behåll, eller har någon skruf lös.
Il a des chambres a louer dans sa tête.
Han har rötmånaden i hufwudet.
Han mister intet som först får.
Han tager der det är och lägger der det fattas.
Han flyter, som wattnet ikring stenar, d. ä. har ingen fast bo-päl.
Il est comme l’oiseau sur le branche.
Han förstod winken, it. halfqwäden wisa.
He took the hint.
Han ser intet längre än näsan räcker.
Il ne voit plus loin que son nez.
Hand bör hand få, it. Man söker man, Phr. Jur.
Haren låg intet i den busken.
Harm gör helfwete.
Har man det som klingar, får man wäl den som springer.
Pecuniæ omnia obediunt.
Har du ingen ting, så är du ingen ting.
Re sine nullus eris.
Har man trampat öfwer den ena skon, så frågar man ej efter den andra.
Har man klockat, bör man ock gala.
Apres la panse vient la danse.
Har man sagt a, bör man ock säga b.
Quand le vin est tiré, il faut le boire.
Har min son lycka, förstånd behöfwer han intet.
Hastigt gifwit, är dubbelt gifwit.
Qui cito dat bis dat.
Qui donne tôt, donne deux fois.
Chi dà prèsto, dà due volte.
Heder byter seder.
Honores mutant mores, raro in meliores.
Gli onori changiàno i cuori.
Hema som en björn, borta som en skuten örn.
Herre-gunst och april-wäder äga icke länge bestånd.
Herre-dörren är wid in och trång ut.
Herrar och narrar ha fritt språk.
Herrar och hundar stänga icke dörren efter sig.
Hinner man alnen, så hinner man wäl spannen.
Hjelpen är god så när som i grötfatet.
Hjelper icke räfwe-pälsen, måste man bruka lejonhuden.
Hitta och tiga har tjufwen i barmen.
Res inventa & non restituta est quasi furto ablata.
Hoftrapporne äro altid slippriga.
Hosta och kärlek kunna icke gerna döljas.
Amor & tussis non celatur.
Huden är närmare kroppen än skjortan.
Tunica pallio propior.
Plus près est la chair, que la chemise.
Near is my shirt but nearer is my skin.
Mi tocca piu la camiscia ch’il giuppone.
Hugg hufwudet af gåsen, så kacklar hon intet mer.
Mort la bête, mort le venin.
Ein todter hund beist nicht.
Hungren är et swårt swärd.
Durum telum fames, it. grave tormentum fames.
Hungren är god för matleda.
Hungren är den bästa kryddan.
Optimum cibi condimentum fames. Socrat.
Hunger is the best sauce.
Hungren wäljer intet bröd.
A la faim il n’y a point de mauvais pain.
Hungren lärer hunden äta rönnbär, it. suräplen.
Hungrig mage gjör en god kock.
Jejunus raro stomachus vulgaria temnit.
L’asino chì a fame, mangia d’ogni strame.
Hunden ser wäl hwad skinn han rifwer.
Hunden wet wäl hwar hyndan sitter.
Hunden får intet hwar gång han wiskar med rumpan.
Hunde-sår botas med hunde-hår.
Il faut reprendre du poil de la bête.
Husbondens öga gjör hästen fet.
Oculus Domini saginat equum.
L’occhio del padròne ingrassa il cavallo.
Des Herrn auge mästet das pferd.
Husbondens fotspår äro så goda som gödsel.
Vestigia Domini optimum stercus.
L’oeil du fermier vaut fumier.
Hustru, häst, kläder och sko lånas illa ur bondens bo.
Hwad hjelper det kon mjölkar, när hon sjelf spjernar ut det?
Hwad hjelper det hunden skäller på månen, den går dock sin gilla gång.
Vana est sine viribus ira. Liv.
Hwad gjör icke Tysken för pengar, sade bonden om markattan.
Hwad har Saul at gjöra bland Propheterna? Bibl.
Hwad skulle min Son på Galejan?
Hwar är Herre öfwer sin stackare.
Hwars mans wän är hwars mans narr.
Aller leute freund, jedermans geck.
Hwar är sig sjelf närmast.
Quisque sibi proximus, it. Proximus sum egomet mihi. Ter.
Hwar tiggare bör bli i sin socken.
Hwar häst är som han är hållen til.
Hwar fogel sjunger efter sitt näbb.
Chaque oiseau gazouille comme il est embecqué.
Hwart kar står på sin egen botten.
Hwar är sine egne ords uttydare.
Hwar rosar sin wattwälling.
Suum cuique pulchrum.
Ad ogn’ uno il suo par bello.
Hwar tycker om sitt, och så blir all mat äten och alla pigor gifta.
Diversis diversa placent, & sua gaudia cuique.
Hwar talar om sina yrken.
Navita de ventis, de tauris narrat arrator. Ov.
Jeder spricht von seiner kunst.
Hwar har sin smak.
Chacun a son goût.
Hwar har sin wurm.
Trahit sua quemque voluptas. Virg.
Chacun a sa manie.
Jeder hat seinen wurm.
Hwar brukar sin sed, sade bruden, förde waggan med sig.
Suus cuique mos.
Hwar har sin börda, it. något at blåsa på.
Quisque suos patimur manes. Virg.
Hwar går in för sig.
Hwar står eller faller sin egen Herre. id.
Hwar sope rent för sin dörr.
Tunc alios culpa, cum tu sis sine culpa.
Jeder fege vor seiner thüre.
Hwar skrapar under sin gryta.
Hwar är tjuf i sin näring.[3]
Ad suum quemque quæstum æquum est esse callidum.
Hwar är sin gåfwa lik, sad’ käringen gaf Hofmannen en spik.
Die gabe ist wie der geber.
Hwar fogel tycker om sitt bo.
Chaque oiseau trouve son nid beau.
Ad ogni ucello suo nido par bello.
Hwar skall den obudne sitta?
Hwar tager man bröd i öknen?
Hwar tupp är herre på sin sope-hög.
Gallus in suo sterquilinio multum valet.
Un coq est bien fort sur son fumier.
Hwar man sätter tjufwen, så har man ondt af honom.
Hwem wet hwar haren löper, sade bonden, satte snaran på taket.
Hwem will wara en hund för et ben skull?
Hwita höns wärpa ock windägg.
Peccat & sapiente sapientior.
Hwit kalf och röd, will han ej lefwa må han dö.
Håll dig i skinnet.
In propria quiesce pelle. Horat. it. Intra tuam te contine pelliculam. Ter.
Hårdt emot hårdt, sad’ hin, slog gumpen i berget.
Hälaren är icke bättre än stjälaren.
Utrique sunt fures, & qui accipit & qui furatur.
Der hehler ist wie der stehler.
Hälften hwar, sad’ Germund om plåten.
Här spelas icke om äpplen och päron. d. ä. saken är af wigt.
Il n’est pas jeu d’enfans.
Här gäller lag och icke slag.
Här äro icke så rika herrar döde.
Höga hästar gjöra swåra fall.
Högt på pall gjör djupa fall. id.
Tolluntur in altum, ut lapsu ruant graviori. Claud.
Höga trän blåsa snarast omkull.
Magna repente ruunt.
Högmod går för fall.
Superbiam lapsus sequitur.
Wenn hochmuth geht auf, geht das glück nieder.
Hög lycka håller icke gerna färg.
Högfärden sitter ofta under wadmalströjan.
Sub veste vili sæpe fastus hospitatur.
Högsta rätt är stundom högsta orätt.
Summum jus, summa saepe injuria.
Hönan lefwer så wäl af sitt krafs, som Lejonet af sitt rof.
Hött är med ingo bött. Phr. Jur. it. hot dräper ingen.
