— Men hur har ni — — —
— Fråga inte, bonnjävel, utan hit mä kovan, annars tar ja fästning, tror du att ja ä rädd, men efteråt blir dä rejs mä dej så dä passar precis! Reta mej inte, för då honkar du smockan. Har ja inte rättighet å klå dej i mitt eget hus, va?
— Men ja har inte så mycket pengar, dä kan du välan begripa — hemma inte! Jag har kanske 200 å dom ska du få, men ja ska ha kvitto å vittne innan du får dom.
— Tror du ja ä ohederli också? Supet har ja gjort å slagets, men skojat nån har ja aldri gjort. Å här ska du ha för dä sista ordet — — —
Pang! Och Söderbom stöp i spiselaskan för en välriktad smocka.
— Vill du fram mä pengar nu, din skenhelia skojare?
— Jae söte Agust — stanna här så ska ja gå in efter pengar — du väcker ju Krestin.
— Nä du, ja följer mä å sir efter att du inte smusslar undan nåra sedlar — ja känner ullen, sa fan om prästerna. Du kommer undan billit den här gången.
— Ja herre gud — — slå mej inte bara — ja, ja ska — — —