— Gosse, jag har bott i Stockholm i fyrtiofem år, vad har jag där att göra?
— Ja, men mycket har förändrat sig sen du lämnade stan. Där finns automobiler, skall du tro — elektriska spårvagnar — och underbara drycker på barerna, och så har där växt upp nya stadsdelar — — —
— Nå, jag kan ju följa med. Men tror du inte att dom sitter på krogarna och talar om detsamma som de gjorde den kväll jag reste därifrån?
— Å, du skall se att Stockholm har gått framåt på åtta år!
Vi reste. Xylografen satt till rors sexton timmar i sträck och vi lade till vid Kastellholmen. Redan vid Furusund hade han konstaterat instängd luft och vid Vaxholm fann han att luften var impregnerad med biffstekssås och köksdofter. Jag kunde endast med svårighet förmå honom att inse att jag var redare och chef på skutan. Han hade helst vänt.
Jag hade telefonerat samman en hel hop skalder och konstnärer till operaterrassen. Med trygga steg vandrade Xylografen uppför trapporna, iklädd sin kommisskostym och stövlarna med de fruktansvärda klackjärnen. Han mottogs med jubel av skalderna. Det blev en förbrödringsfest. Frid och fröjd, som det skulle vara.
Men då vi senare på natten tågade hem till kuttern, sade han plötsligt: — Satt inte dom jäklarna och talade om samma sak de gjorde sista kvällen jag var i stan för åtta år sen! Det där reder dom aldrig ut, förrän de kommer på landet.
Inte hade dryckerna blivit bättre heller. Stockholm är i tillbakagång. Och automobilerna äro till bara för att det skall bli litet hastigare omsättning på folk. Blev man överkörd av en droska förr i världen, fick man på sin höjd en liten hjärnskakning, men nu dör man. Visserligen har stan råd att låta folk dö mer än förr därför att folkmängden ökas hastigare, men inte har du visat mig något nytt för det. Samma metoder användas ju nu som för åtta år sen — alkohol och kärlek — nej, hör du, jag tror vi dröjer! Var ha vi det nya, de nya metoderna, utvecklingen? Vi, Xylografen, dröjer!
Och vi seglade hem. Sen dess har Xylografen icke varit i Stockholm, och det torde bli ganska krångligt att få honom dit.