“Men han trodde det ej ... hertigen har kommit trädgårdsvägen och sett vagnen, som håller der.“
“Hvem bad honom komma trädgårdsvägen?“
“Hertigen säger sig komma för att få muntligt svar på den der biljetten han skickade markisinnan för två timmar sedan.“
“Ah, det var sannt, den der biljetten ... ja, jag vet.“
“Det skulle vara mycket angeläget.“
“Ja, jag kommer ihåg.“
“Hvad skall jag svara hertigen?“
“Bed hertigen vänta mig i salongen ... Kom sedan tillbaka ... fort!“
Damen med silkesmanteln vände sig derefter från dörren med högra pekfingret på sin mun, synbart försjunken i djupa tankar.
Sonen af södern, som, under det ofvananförda korta samtal fördes, stått bredvid det förgylda bordet och med handen på marmorskifvan, betraktade oroligt sin värdinna.