“Ja, och jag tror mig äfven ana den rätta orsaken.“
“Så mycket bättre.“
“För att utan svårighet kunna hos polis-prefekten utfå ett tillståndsbref för flyttningen till Alger, fordrade kanske formen, att Simons egen önskan togs till förevändning.“
“Det är möjligt att formen fordrade det!“
“Vidare befarade man kanske att den fruktade mannen skulle återkomma, och Simon är verkligen den som icke länge låter qvarhålla sig på ett och samma ställe ... Hemkommen skulle han hämnas.“
“På mig naturligtvis.“
“Nej, på mig, som så förskräckligt hånat honom i hans olycka.“
“Derför är det ju bäst för er att han aldrig återkommer“, sade markisinnan med isande köld.
“Ni är en förfärlig qvinna, madame!“
“Så tycker man icke i allmänhet, monsieur ... Har ni något vidare att säga?“