“Och denna farliga menniska läto de uslingarne undkomma“, fortfor markisinnan.
“Det var fasligt hvad man hade brådtom att underrätta er derom“, yttrade baronen.
“Nå, hvad är nu att göra?“ frågade markisinnan högst orolig.
“Var lugn, madame! ... innan aftonen har han upphört att vara farlig.“
“Innan aftonen?“ upprepade markisinnan, utan att synas lugnare.
“Innan middagen ville jag säga“, rättade baronen; “ja, inom en timme ... Men hvad ville han hos er?“
“Inom en timme, sade ni?“
“Inom mindre än en timme“, svarade baronen, tummande sina vackra svarta mustascher.
Markisinnan syntes lugnare och log ånyo.