“Jag reser i dag, helst i dag“, svarade Armand med liflighet.
“I dag? ... så mycket bättre ... Ni är då verkligen färdig att resa i dag?“
“Ja, jag har numera ingenting här att göra“, yttrade Armand med en sorglig ton och en lika sorglig blick på Madeleine-kyrkan.
“Ledru Rollin skall bli glad, när han får höra det.“
“Och jag också, när jag väl en gång är härifrån“, suckade Armand.
“Hvart går ni nu, monsieur Armand?“
“In i kyrkan.“
“Lycklig ni, som har tid att gå i kyrkan!“ yttrade Albert leende.
“Mycket lycklig“, medgaf Armand, också leende, ehuru mindre gladt än Albert.
De begge konspiratörerne togo afsked af hvarandra, hvarefter Armand närmade sig den höga trappan, som leder upp till ifrågavarande kyrka, nedanför hvilken flere lysande ekipager höllo.