“Min hustru påminner mig att jag länge lofvat henne ett vackert cylinder-ur“, fortfor herrn i morgonrocken; “hon har för ofta gått förbi era granna fönster, monsieur, ni bor alldeles för nära för vårt lugn; oron i edra ur kan ej vara lifligare än den, som fyller min stackars hustrus hjerta.“
“Ah, monsieur“, yttrar urmakaren skrattande; “ni har lofvat er hustru ett cylinder-ur ... Nåväl ... kan ni väl ge henne något nyttigare på hennes födelsedag? ... Var god och se er omkring; jag har ett stort lager, som ni kan se: jag skattar mig lycklig att hafva några ur, som man förgäfves skulle söka i passagerna, och om er hustru icke ser på priset, så ...“
“Ack, när ser en hustru på priset? ... det är ju mannens uteslutande lott det ... I början nekade jag också, men ...“
“Men hur kan en man neka sin hustru någonting så oumbärligt som ett ur, ett cylinder-ur?“
“Ni har rätt ... en man kan icke neka sin hustru något, när hon är tjugu år och han sjelf i morgonrock, ty ... också måste jag springa ned sådan jag var, emedan hon trodde kanske att en förändrad toalett skulle åstadkomma förändrade tänkesätt.“
“Er hustru trodde ganska klokt“, säger urmakaren med fortfarande munterhet; “behagar ni vara god och välja ... Jag har till alla priser, som ni ser ... Jag förtjenar, om jag skall vara uppriktig, mera på de billiga än på de dyra uren, men om ni begärde mitt råd, monsieur, så skulle jag råda er att taga ett dyrare ... Er hustru vore mera belåten dermed och ni också, som sluppe köpa ett nytt om åtta eller tio år ... Ni kommer väl i håg det gamla sanna ordspråket: “ju billigare priser, desto rikare pung“.
“Utan tvifvel ... Men ni vet också, monsieur, att näst det att neka en ung hustru något är ingenting så svårt som att välja henne till lags ... Om ni derför hade tid att nu genast följa mig upp och taga med er fem eller sex ur till olika priser att välja på, så bevisade ni mig och min hustru den största artighet och godhet.“
“Nu? ... nu genast?“
“Ja, medan jag har morgonrocken på mig“, svarade den skämtsamme kunden, “ty gud vete hur det kan gå, när jag väl tagit på mig fracken ... Fracken är ett försvarsverk mot toffelns välde, monsieur.“
Urmakaren plockar gladlynt ned sex ur, hvartdera försedt med sin lapp, innehållande priset.