“Men ni kan väl icke gerna bjuda på ett fängelse“, anmärkte brodern leende.
“Nej“, svarade baronen, i det han kastade en fyld börs på bordet; “jag öfverlemnar derför åt er vänskap och smak att ordna allt med möjligaste prydlighet och beqvämlighet.“
“Jag skall göra mitt bästa, monsieur“, försäkrade brodern med en blick på börsen.
“Men, det var sannt“, yttrade baronen, “ni har ännu icke funnit spåret efter den der arbetaren?“
“Jag har folk ute i alla väderstreck.“
“Det är nödvändigt att han träffas, ja, kanske det nödvändigaste af allt.“
“Jag vet det.“
“Tjugutusen francs för den första dolkstöt, som träffar hans hjerta.“
“Min förre granne är mera värd än han sjelf någonsin kunnat föreställa sig.“
“Har ni råkat Flauret i dag?“