Men någon ny profession i ämnet hördes likväl icke af.
Det stannade vid blotta uppmuntringarna, och äfven sådana kunna bära frukt, såsom vi se af ifrågavarande barrikad, hvilken var ett mästerstycke både till höjden och bredden.
Det var dock ej den enda på denna gata.
Alla de små gränder, som löpa in uti och korsa rue Rambuteau, voro afstängda medelst smärre barrikader, hvardera under ledning af en polyteknisk elev, hvilken under sitt befäl hade en mängd andra elever, men som troligtvis aldrig gått i någon af styrelsen sanktionerad skola.
Midt på hufvud-barrikaden prunkade en vacker enmanssäng af mahogny med sin tagelmadrass, på hvilken utsträckte sig en ung man, sofvande i god ro, oaktadt det fallande regnet.
Klockan kunde vara omkring tio på förmiddagen.
Det rasslade i stenarne på den sidan af barrikaden, som vette åt gatan.
Alla vände sig ditåt och helsade med ett stormande välkommen på en ung manlig gestalt, som i detsamma satte foten på barrikadens rygg.
Det var Armand Cambon.
Vår hjelte kunde ej gerna underlåta att göra intryck, hvarhelst han uppträdde.