Je veux que le travail, cette mère féconde,
Elève ses enfants pour un meilleur destin!
Je veux de l’équité redresser la balance,
Je veux que l’oppresseur soit réduit au silence!
Voilà ... pourquoi ... je suis ... je ...“
Skaldens hufvud sjönk. Hans ögon tillslötos.
Dödens hvita, hårda hinna bredde sig öfver hans leende anletsdrag.
Med ett nytt jämmerrop omfattade Marly hans knän och gömde sitt ansigte vid hans tysta bröst.
Då hördes utifrån en knall, för hvilken murarne tycktes remna.
Det var Sainte-Cécile, som för fjerde gången spridde fasa och död.