— Du menar i vissa frågor, då?
— Ja, jag menar det; i kvinnofrågan är han reaktionär, och måste bekämpas. Dessutom är han norskhatare!
— Ånej, retade Gustav; han är ju gift med dig!
— Ja, det är just därför jag kan döma honom! han kallar Ibsen för en tosk och Björnson för en käring. Är inte den norskhatare?
— Det kan väl icke vara hans allvar?
— Stod han inte på Lage Langs fest och kallade norrmännen ett djävla folkefärd, och så skällde han ut sin hustru; men jag har redan varit hos advokat …
Nu ljusnade Gustav Borg, ty det var ändamålet med hans besök, att få veta hur långt det var gånget.
— Varför skall ni skiljas? gentog svågern med en äldre broders hela deltagande. — Tänk på barnen!
— Dem skall jag nog sörja för!
— Är du säker han släpper dem?