[Sid. 243], rad 4: alla smås förklarade gud … Så hskr. Uppl. 1—6 ha endast en punkt efter den avbrutna meningen.
— rad 14: mänskoätande. Så hskr. Uppl. 1—6: människoätande.
— rad 19: Ut mot den åtminstone på himmelen upptagne. Så hskr. Uppl. 1—6: Ut mot den åtminstone i himlen upptagne.
Ändringar i handskrift och korrektur av Strindberg.
[Sid. 5]. Över första kapitlet har handskriften först haft rubriken ”Mästaren”, som strukits med blyerts.
— rad. 9-10. Österskären. Hskr.: Huvudskär, på andra ställen Fiskeskär, mellan vilka titlar Strindberg tvekat. Slutligen bestämde han sig för den nuvarande Österskären och gav, då boken skulle sättas, telegrafisk order därom (från Falun 19. 9. 1890): ”Fiskeskär skall vara Österskären.” På ett ställe glömde han emellertid göra denna rättelse; [sid. 85], rad 5 står i tidigare upplagor omotiverat Fiskeskär.
[Sid. 9], rad. 20—21: stirrade endast uppmärksamt åt vindsidan. Hskr.: — — upp åt vindsidan; ”upp” tydligen struket för att undvika sammanställningen: uppmärksamt upp.
[Sid. 10], rad. 6—7: och skummet sprutade och fräste i solen rött, champagnefärgat. Hskr.: — — fräste solbelyst, rött champagnefärgat.
[Sid. 12], rad 32—[sid. 13], rad 11: störa sina intuitioner, på vilka han litade mera, höll tyst ner på det han antog vara skäret etc. Hskr.: — — vilka han litade mera på; omkastning för att undvika sammanställningen: mera på — ner på.
[Sid. 13], rad 6: misstankar började vakna. Hskr.: börja vakna; i omgivande satser impf.