[Sid. 90], rad 3: det bullrade ute i vinden. Så uppl. 1—2. Uppl. 3—6: — — å vinden.
— rad 33: skulle ha ådagalagt. Så uppl. 1, 3—6. I uppl. 2 är ”ha” utelämnat.
[Sid. 91], rad 4: kärngar. Så uppl. 1—2. Uppl. 3—6: käringar.
[Sid. 92], rad 10: Efter som. Så uppl. 1—2. Uppl. 3—6 (i ett ord): Eftersom.
[Sid. 93], rad 15: skälberg. Så uppl. 1. Uppl. 2—6: sälberg. Så ock på alla andra ställen, här ej särskilt anmärkta.
— rad 17: kunde icke bliva tal om. Så uppl. 1—2. Uppl. 3—6: kunde icke bliva på tal om.
[Sid. 95], rad 31: som alltid skulle ge. Så uppl. 1—2. Uppl. 3—6: vilken alltid skulle ge.
[Sid. 97], rad 11: han insåg. Så uppl. 1—2 Uppl. 3—6: hon insåg.
[Sid. 97], rad 32—[sid. 98], rad 1: förvända synen på dårarne, att de skulle inbilla sig vara etc. Så uppl. 1—2. Uppl. 3—6: — — så att de skulle inbilla sig vara.
[Sid. 99], rad 10: men utan att våga fråga. Så uppl. 1, 3—6. I uppl. 2 är ”men” utelämnat.