Därpå öppnades dörren ånyo, och in gled en halvgentil, halvgammal man med oljat hår och vaxade mustascher. Han slog sig förtroligt ner hos direktören, som gav honom långfingret med en karneolsring att skaka på.
— Det är redaktören av stadens konservativa tidning; försvararen av tronen och altaret. Han har fri entré mellan kulisserna och vill förföra alla flickor, som direktören icke kastar sina ögon på. Han har fordom varit kunglig ämbetsman, men måste lämna platsen, jag skäms att säga varför, upplyste Falander. Men jag skäms också att sitta i samma rum som dessa herrar, och jag har dessutom en liten tillställning för mina vänner där inne i kväll i anledning av min recett i går afton. Har ni lust att vara i dåligt sällskap, med de sämsta sujetterna, två illa kända damer och en gammal slusk till herre, så välkommen dit in kl. 8.
Rehnhjelm tvekade icke ett ögonblick att emottaga bjudningen.
Spindeln på väggen klättrade igenom sitt nät liksom för att vittja detsamma, och så försvann han. Flugan satt ännu kvar en liten stund. Men solen gömde sig bakom domkyrkan, nätets maskor upplöste sig som om de aldrig varit och asparna skälvde utanför fönstren. Men då upphävde den store mannen och sceniske direktören sin röst och skrek, ty han hade glömt bort att tala; och han sade:
— Nå! Du har sett hur Veckobladet varit framme igen och angripit mig!
— Ack, det där pratet ska inte bror bry sig om!
— Ska jag inte bry mig om! Vad fan menar du med det? Läser inte hela staden det? Jo, det ska jag visst! Jag ska gå hem till honom, och rappa honom skall jag göra! Han påstår helt fräckt, att jag är överdriven och affekterad.
— Nå, muta honom då! Men gör ingen skandal!
— Muta? Tror du inte jag försökt det? Det är ett förbannat besynnerligt folk de här liberala tidningsskrivarna. Om man är vän och bekant med dem, så kan de skriva hyggligt om en, men att muta dem, det går inte, om de äro aldrig så fattiga!
— Ack, du förstår dig inte på! Man skall inte gå rakt på dem, utan man skall skicka presenter, som kunna belånas, eller också kontanta pengar, anonymt, och så aldrig låtsas om det se’n!