— Å! Det vet du nog! — Han är mycket aktningsvärd, rysligt till och med, men, men, men.
— Nåå?
— Han är så ordentlig!
Hon såg på Falander med ett leende sådant att den frånvarande fästmannen skulle ha varit räddad, om han sett det.
— Han är inte artig mot dig? frågade Falander med en nyfiken och orolig ton.
Hon drack ur sitt punschglas, gjorde en konstpaus, skakade på huvudet och sade med en teatersuck:
— Nehej!
Falander syntes nöjd med svaret och blev synbarligen lättare om hjärtat. Därpå fortsatte han sin inkvisition.
— Det kan dröja länge innan du blir gift! Han har inte fått någon roll ännu.
— Nej, jag vet det.