— Avskedar du mig? Det skall du ångra.
— Inte alls! Ingen skall sakna dig, ty du är utskriven. Lämna mig.
Zachris gick! som vanligt i raseri, när olyckan träffade honom.
*
När Zachris efter några omvägar nalkades sitt hem, ställde han in sig på en försoningsscen och kände sig trygg i sinnet, när han såg stugan upplyst.
Han mottogs av pojkarne och hunden, alldeles som vanligt.
— Var är mamma frågade han?
— Hon ligger däroppe, svarades.
Han gick upp, och fann en bred rygg i sängen.