*
— Där ha vi Nordiska museet med torn och spiror. Vad skall man gömma där? Nationalmuseum, vetenskapsakademien och riksbiblioteket, där vår ära ligger?
— Inte alls det! Men general Hazelius’ chiffonier och tobakspipor, onkel Adams glasögon, Fredrika Bremers snusdosa, Kristina Nilssons fiol … vidare selpinnar, lökträn, supaskålar och bondkläder …
— I fjor utvandrade hundra man om dagen. I år sätter man inte ut i almanackan den stora siffran, utan bara procenten. Att dölja sanningen kan vara farligt nog.
— Vet ni att rovdjurens antal ökas i Sverige? Och komma vargar och björnar fram, så fly människorna ändå ivrigare. Slutet: att landet blir utarrenderat som jaktmark åt rika engelsmän!
*
— Sista underrättelsen från Zachris. Han har flyttat till Örebro och jagar på Falkenströms revier. Denne hade nämligen koloniserat där, och upparbetat en vänkrets som Zachris nu vampyriserar. Det är tionde gången han schakaliserar efter Falkenström, och tidningen berättar i dag att han hyrt på samma gata (alltid något!).
— Sedan Zachris börjat trycka Falkenströms brev, skrivna under intrycket av de inbillade tjänster Zachris gjort honom, har Falkenström i sin sista bok förklarat att han inför samtid och eftervärld återtar allt gott han yttrat om Zachris, eftersom han var förd bakom ljuset.
— Ja, vi behöver bara minnas siffrorna vid försäljningen som Zachris förmedlade: Falkenström fick tre tusen, men Zachris tog fyra tusen!