— Nej, jag är ogift som du vet.

— Skilj dig då!

— Jag håller på. Väntar bara att barnen ska växa från mig, så att smärtan blir mindre å ömse sidor.

— Gratulera mig i alla fall och tack för azalean!

— Vartill skall jag gratulera dig? Till att ha lämnat den rysliga ungdomen bakom dig?

— Å hut!

— Eller till att ha kommit närmare slutet?

— Snarare det!

— Ja, det är ett helvete att leva.

— Stig nu in till brasan där jag dukat för oss två.