— Nej! — Om en kvinna, gift eller ogift, kommer opp på ens ungkarlsrum och bjuder ut sig, så är det hon som bär skulden. Får hon gå ohörd två gånger, men höres den tredje, så har den fattige ungkarlen uppfyllt hederns lagar.
— Om vi skulle sätta oss nu, i stället för att prata?
De satte sig. Äta gick klent, men dricka gick bättre. Falkenström hindrades icke njuta av värmen, vinet och den livliga konversationen.
— Hur är det hemma? frågade Jenny.
— Rysligt! — Alldeles rysligt! Jag tror jag är i helvetet! Fattigdom, vanära …
— Hon är kvar?
— Väninnan är kvar! Men jag börjar frukta hon kastar sina ögon på min dotter … Tänk dig det!
— Det också? — Och så ska det alltid vara en norska.
— Ja, det kommer spetälska från det svarta nattlandet … »Ja vi elsker detta lannet» som hatar oss, och som skickar sin syffe på oss i alla former! Sen de upphäft prostitutionen i Kristiania, så kommer lues på alla sillskonare till Sveriges hamnar. Vet du varför de upphävde prostitutionen då?
— Näh!