— Kom med in på Tre Remmare och ät frukost.
— Nej, vi måste i grekiskan!
— Äh, vi ge grekiskan lof i dag.
Skolka! Det var första gången. Men litet ovett var man karl till att ta.
— Ja, men jag har inga pengar!
— Nå, hvad hör det hit, när jag bjuder! — Han blef stött.
De gingo in på källaren. En skön lukt af biffstek slog emot dem; kyparne togo af rockarne och hängde upp hattarne.
— Matsedeln! — ropade vännen med säkerhet, ty han åt på källare sedan ett par år.
— Vill du ha biffstek?
— Ja, då! — Han hade icke ätit biffstek mer än två gånger i sitt lif!