Så störtade han ur rummet. Snart var hästen förespänd, och den lilla stackars gossen kom än en gång in och tog ett riktigt afsked, hvarvid han tycktes göra våld på sig sjelf, åtminstone gret han icke, och sade: måväl, mamsell Värn!
Det är också sannt, att hans mor då var med i rummet. Jag kunde icke rå för att jag följde Axel allt till släden, och att jag var obetänksam nog att stoppa in fällen vid fötterna och att än en gång räcka honom min hand. Fast många sågo på, förde han den till sina läppar. Så for han af, den stackars lilla besynnerliga gossen, som håller af Celia.
d. 1 April.
Det är i dag en skämtets och glädjens dag. Mina disciplar ha lof. De ha i dag öfvat sig i konsten att ljuga med smak.
Jag sitter här och ångrar mitt underliga beteende i går. Josef var i staden och naturligtvis här hos mig.
Genast som han inträdde, fann jag att han icke var som vanligt, ty efter förlofningen hade sådant än icke händt, som nu var fallet. Josef hade druckit något.
Han medgaf sådant och frågade mig, om jag var mycket ond deröfver. Då svarade jag, att jag skulle vara bra pedantisk, om jag fäste mig vid sådant då och då. Ja, jag sade, att vore jag karl, så skulle det väl någongång kunna hända äfven mig.
Då menade Josef, att han denna gång druckit, för att förbereda mig på att han icke blefve ett dygdemönster. „Jag har nyss — tillade Josef — varit i sällskap med en stackare, som nyligen blifvit förlofvad och allsicke törs smaka på någon starkare dryck, emedan han befarar, att han efter något det minsta dåliga rykte kunde förlora sin kredit och få sig korgen.
Josef framställde denna pjåkiga man i så löjliga färger, att om dennes käraste skulle hört sådant, så tror jag mest att hon gifvit korgen åt sin vän, blott för att han under förlofningstiden var så pedantisk.
Josef kunde väl till en del haft rätt och till en liten del orätt, men han talar så öfvertygande, att jag åtminstone då tyckte honom ha fullkomligen rätt. Visst är det ynkligt att under förlofningstiden ställa sig bättre än man verkligen är. Det är både ynkligt och bedrägligt. Jag tror att sådana lismande varelser bli verkliga hustyranner, sedan de väl fått tömmarna i sina händer.