— Nå, varför har du gått och tiggt i dag?
— För att få litet mat.
— Kunde inte din far ge dig det då?
— Han har inte varit hemma sedan i går.
— Såå. — Han slarvar väl då? Va?
Gossen svarade inte, men det var något i hans blick och darrningen kring läpparna, som kom den gamle doktorn att avbryta förhöret.
— Nå, fick du mat sedan? tillade han efter en stund i något mindre tvär ton.
— Ja, jag köpte en bulle, men jag gav hälften åt Björn.
— Vem är Björn?
— Det är en hund, som aldrig får någon mat av sin husbonde. Han brukar alltid följa mig, och då dela vi; men nu har jag tappat bort honom i folkträngseln.