067:005 Folkslagen glädje sig och juble, ty du dömer folken rätt, och du leder folkslagen på jorden. Sela.
067:006 Folken tacke dig, o Gud, alla folk tacke dig.
067:007 Jorden har givit sin gröda. Gud, vår Gud, välsigne oss. 067:008 Gud välsigne oss, och alla jordens ändar frukte honom.
068:001 För sångmästaren; av David; en psalm, en sång.
068:002 Gud står upp; hans fiender varda förskingrade, och de som hata honom fly för hans ansikte. 068:003 Såsom rök fördrives, så fördrivas de av dig; likasom vaxet smälter för eld, så förgås de ogudaktiga för Guds ansikte. 068:004 Men de rättfärdiga äro glada, de fröjda sig inför Gud och jubla i glädje.
068:005 Sjungen till Guds ära, lovsägen hans namn. Gören väg för honom som drager fram genom öknarna. Hans namn är HERREN, fröjdens inför honom; 068:006 de faderlösas fader och änkors försvarare, Gud i sin heliga boning, 068:007 en Gud som förhjälper de ensamma till ett hem, och som för de fångna ut till lycka; allenast de gensträviga måste bo i en öken.
068:008 Gud, när du drog ut i spetsen för ditt folk, när du gick fram i ödemarken, Sela, 068:009 då bävade jorden, då utgöt himmelen sina flöden inför Guds ansikte; ja, Sinai bävade för Guds ansikte; Israels Guds. 068:010 Ett nåderikt regn lät du falla, o Gud; ditt arvland, som försmäktade, vederkvickte du. 068:011 Din skara fick bo däri; genom din godhet beredde du det åt de betryckta, o Gud.
068:012 Herren låter höra sitt ord, stor är skaran av kvinnor som båda glädje: 068:013 »Härskarornas konungar fly, de fly, och husmodern därhemma får utskifta byte. 068:014 Viljen I då ligga stilla inom edra hägnader? Duvans vingar äro höljda i silver, och hennes fjädrar skimra av guld. 068:015 När den Allsmäktige förströr konungarna i landet, faller snö på Salmon.»
068:016 Ett Guds berg är Basans berg, ett högtoppigt berg är Basans berg. 068:017 Men varför sen I så avogt, I höga berg, på det berg som Gud har utkorat till sitt säte, det där ock HERREN skall bo för alltid? 068:018 Guds vagnar äro tiotusenden, tusen och åter tusen; Herren drog fram med dem, Sinai är nu i helgedomen. 068:019 Du for upp i höjden, du tog fångar, du undfick gåvor bland människorna, ja, också de gensträviga skola bo hos HERREN Gud.
068:020 Lovad vare Herren! Dag efter dag bär han oss; Gud är vår frälsning. Sela. 068:021 Gud är för oss en Gud som frälsar, och hos HERREN, Herren finnes räddning från döden. 068:022 Men Gud sönderkrossar sina fienders huvuden, krossar hjässan på den som går där med skuld. 068:023 Herren säger: »Från Basan skall jag hämta dem, från havets djup skall jag hämta dem upp, 068:024 så att du kan stampa med din fot i blod och låta dina hundars tunga få sin del av fienderna.»