004:014 Träd icke in på de ogudaktigas stig, och skrid icke fram på de ondas väg. 004:015 Undfly den, gå ej in på den, vik av ifrån den och gå undan. 004:016 Ty de kunna icke sova, om de ej få göra vad ont är, sömnen förtages dem, om de ej få vålla någons fall. 004:017 Ja, ogudaktighet är det bröd som de äta, och våld är det vin som de dricka.
004:018 De rättfärdigas stig är lik gryningens ljus, som växer i klarhet, till dess dagen når sin höjd; 004:019 men de ogudaktigas väg är såsom tjocka mörkret: de märka icke det som skall vålla deras fall.
004:020 Min son, akta på mitt tal, böj ditt öra till mina ord. 004:021 Låt dem icke vika ifrån dina ögon, bevara dem i ditt hjärtas djup. 004:022 Ty de äro liv för envar som finner dem, och en läkedom för hela hans kropp. 004:023 Framför allt som skall bevaras må du bevara ditt hjärta, ty därifrån utgår livet. 004:024 Skaffa bort ifrån dig munnens vrånghet, och låt läpparnas falskhet vara fjärran ifrån dig. 004:025 Låt dina ögon skåda rätt framåt och dina blickar vara riktade rakt ut. 004:026 Akta på den stig där din fot går fram, och låt alla dina vägar vara rätta. 004:027 Vik ej av, vare sig till höger eller till vänster, vänd din fot bort ifrån vad ont är.
005:001 Min son, akta på min vishet, böj ditt öra till mitt förstånd, 005:002 så att du bevarar eftertänksamhet och låter dina läppar taga kunskap i akt.
005:003 Se, av honung drypa en trolös kvinnas läppar, och halare än olja är hennes mun. 005:004 Men på sistone bliver hon bitter såsom malört och skarp såsom ett tveeggat svärd. 005:005 Hennes fötter styra nedåt mot döden till dödsriket draga hennes steg. 005:006 Livets väg vill hon ej akta på; hennes stigar äro villostigar, fastän hon ej vet det.
005:007 Så hören mig nu, I barn, och viken icke ifrån min muns tal. 005:008 Låt din väg vara fjärran ifrån henne, och nalkas icke dörren till hennes hus. 005:009 Må du ej åt andra få offra din ära, ej dina år åt en som hämnas grymt; 005:010 må icke främmande få mätta sig av ditt gods och dina mödors frukt komma i en annans hus, 005:011 så att du själv på sistone måste sucka, när ditt hull och ditt kött är förtärt. 005:012 och säga: »Huru kunde jag så hata tuktan, huru kunde mitt hjärta så förakta tillrättavisning! 005:013 Varför lyssnade jag icke till mina lärares röst, och böjde icke mitt öra till dem som ville undervisa mig? 005:014 Föga fattas nu att jag har drabbats av allt vad ont är, mitt i församling och menighet.
005:015 Drick vatten ur din egen brunn det vatten som rinner ur din egen källa. 005:016 Icke vill du att dina flöden skola strömma ut på gatan, dina vattenbäckar på torgen? 005:017 Nej, dig allena må de tillhöra, och ingen främmande jämte dig. 005:018 Din brunn må vara välsignad, och av din ungdoms hustru må du hämta din glädje; 005:019 hon, den älskliga hinden, den täcka gasellen, hennes barm förnöje dig alltid, i hennes kärlek finne du ständig din lust. 005:020 Min son, icke skall du hava din lust i en främmande kvinna? Icke skall du sluta din nästas hustru i din famn?
005:021 Se, för HERRENS ögon ligga var människas vägar blottade, och på alla hennes stigar giver han akt. 005:022 Den ogudaktige fångas av sina egna missgärningar och fastnar i sin egen synds snaror. 005:023 Han måste dö, därför att han icke lät tukta sig; ja, genom sin stora dårskap kommer han på fall.
006:001 Min son, om du har gått i borgen för din nästa och givit ditt handslag för en främmande, 006:002 om du har blivit bunden genom din muns tal, ja, fångad genom din muns tal, 006:003 då, min son, må du göra detta för att rädda dig, eftersom du har kommit i din nästas våld: gå och kasta dig ned för honom och ansätt honom, 006:004 unna dina ögon ingen sömn och dina ögonlock ingen slummer. 006:005 Sök räddning såsom en gasell ur jägarens våld, och såsom en fågel ur fågelfängarens våld.
006:006 Gå bort till myran, du late; se huru hon gör, och bliv vis. 006:007 Hon har ingen furste över sig, ingen tillsyningsman eller herre; 006:008 dock bereder hon om sommaren sin föda och samlar under skördetiden in sin mat. 006:009 Huru länge vill du ligga, du late? När vill du stå upp ifrån din sömn? 006:010 Ja, sov ännu litet, slumra ännu litet, lägg ännu litet händerna i kors för att vila, 006:011 så skall fattigdomen komma över dig såsom en rövare och armodet såsom en väpnad man.