010:034 I skolen icke mena att jag har kommit för att sända frid på jorden. Jag har icke kommit för att sända frid, utan svärd. 010:035 Ja, jag har kommit för att uppväcka söndring, så att 'sonen sätter sig upp mot sin fader och dottern mot sin moder och sonhustrun mot sin svärmoder, 010:036 och envar får sitt eget husfolk till fiender'.
010:037 Den som älskar fader eller moder mer än mig, han är mig icke värdig, och den som älskar son eller dotter mer än mig, han är mig icke värdig; 010:038 och den som icke tager sitt kors på sig och efterföljer mig, han är mig icke värdig. 010:039 Den som finner sitt liv, han skall mista det, och den som mister sitt liv, för min skull, han skall finna det.— 010:040 Den som tager emot eder, han tager emot mig, och den som tager emot mig, han tager emot honom som har sänt mig. 010:041 Den som tager emot en profet, därför att det är en profet, han skall få en profets lön; och den som tager emot en rättfärdig man, därför att det är en rättfärdig man, han skall få en rättfärdig mans lön. 010:042 Och den som giver en av dessa små allenast en bägare friskt vatten att dricka, därför att det är en lärjunge—sannerligen säger jag eder: Han skall ingalunda gå miste om sin lön.»
011:001 När Jesus hade givit sina tolv lärjungar alla dessa bud, gick han därifrån vidare, för att undervisa och predika i deras städer.
011:002 Men när Johannes i sitt fängelse fick höra om Kristi gärningar, sände han bud med sina lärjungar 011:003 och lät fråga honom: »Är du den som skulle komma, eller skola vi förbida någon annan?» 011:004 Då svarade Jesus och sade till dem: »Gån tillbaka och omtalen för Johannes vad I hören och sen: 011:005 blinda få sin syn, halta gå, spetälska bliva rena, döva höra, döda uppstå, och 'för fattiga förkunnas glädjens budskap'. 011:006 Och salig är den för vilken jag icke bliver en stötesten.»
011:007 När dessa sedan gingo bort, begynte Jesus tala till folket om Johannes: »Varför var det I gingen ut i öknen? Var det för att se ett rör som drives hit och dit av vinden? 011:008 Eller varför gingen I ut? Var det för att se en människa klädd i fina kläder? De som bära fina kläder, dem finnen I ju i konungapalatsen. 011:009 Varför gingen I då ut? Var det för att se en profet? Ja, jag säger eder: Ännu mer än en profet är han. 011:010 Han är den om vilken det är skrivet: 'Se, jag sänder ut min ängel framför dig, och han skall bereda vägen för dig.' 011:011 Sannerligen säger jag eder: Bland dem som äro födda av kvinnor har ingen uppstått, som har varit större än Johannes döparen; men den som är minst i himmelriket är likväl större än han. 011:012 Och från Johannes döparens dagar intill denna stund tränger himmelriket fram med storm, och människor storma fram och rycka det till sig. 011:013 Ty alla profeterna och lagen hava profeterat intill Johannes; 011:014 och om I viljen tro det: han är Elias, den som skulle komma. 011:015 Den som har öron, han höre.
011:016 Men vad skall jag likna detta släkte vid? Det är likt barn som sitta på torgen och ropa till andra barn 011:017 och säga: 'Vi hava spelat för eder, och I haven icke dansat; vi hava sjungit sorgesång, och I haven icke jämrat eder.' 011:018 Ty Johannes kom, och han varken äter eller dricker, och så säger man: 'Han är besatt av en ond ande.' 011:019 Människosonen kom, och han både äter och dricker, och nu säger man: 'Se vilken frossare och vindrinkare han är, en publikaners och syndares vän!' Men Visheten har fått rätt av sina barn.»
011:020 Därefter begynte han tala bestraffande ord till de städer i vilka han hade utfört så många av sina kraftgärningar, och förehålla dem att de icke hade gjort bättring: 011:021 »Ve dig, Korasin! Ve dig, Betsaida! Ty om de kraftgärningar som äro gjorda i eder hade blivit gjorda i Tyrus och Sidon, så skulle de för länge sedan hava gjort bättring i säck och aska. 011:022 Men jag säger eder: För Tyrus och Sidon skall det på domens dag bliva drägligare än för eder.
011:023 Och du, Kapernaum, skall väl du bliva upphöjt till himmelen? Nej, ned till dödsriket måste du fara. Ty om de kraftgärningar som äro gjorda i dig hade blivit gjorda i Sodom, så skulle det hava stått ännu i dag. 011:024 Men jag säger eder att det för Sodoms land skall på domens dag bliva drägligare än för dig.»
011:025 Vid den tiden talade Jesus och sade: »Jag prisar dig, Fader, du himmelens och jordens Herre, för att du väl har dolt detta för de visa och kloka, men uppenbarat det för de enfaldiga. 011:026 Ja, Fader; så har ju varit ditt behag. 011:027 Allt har av min Fader blivit förtrott åt mig. Och ingen känner Sonen utom Fadern, ej heller känner någon Fadern utom Sonen och den för vilken Sonen vill göra honom känd.— 011:028 Kommen till mig, I alla som arbeten och ären betungade, så skall jag giva eder ro. 011:029 Tagen på eder mitt ok och lären av mig, ty jag är saktmodig och ödmjuk i hjärtat; 'så skolen I finna ro för edra själar'. 011:030 Ty mitt ok är milt, och min börda är lätt.»
012:001 Vid den tiden tog Jesus på sabbaten vägen genom ett sädesfält; och hans lärjungar blevo hungriga och begynte rycka av ax och äta. 012:002 När fariséerna sågo detta, sade de till honom: »Se, dina lärjungar göra vad som icke är lovligt att göra på en sabbat.» 012:003 Han svarade dem: »Haven I icke läst vad David gjorde, när han och de som följde honom blevo hungriga: 012:004 huru han då gick in i Guds hus, och huru de åto skådebröden, fastän det ju varken för honom eller för dem som följde honom var lovligt att äta sådant bröd, utan allenast för prästerna? 012:005 Eller haven I icke läst i lagen att prästerna på sabbaten bryta sabbaten i helgedomen, och likväl äro utan skuld? 012:006 Men jag säger eder: Här är vad som är förmer än helgedomen. 012:007 Och haden I förstått vad det är: 'Jag har behag till barmhärtighet, och icke till offer', så skullen I icke hava dömt dem skyldiga, som äro utan skuld. 012:008 Ty Människosonen är herre över sabbaten.»