023:023 Ve eder, I skriftlärde och fariséer. I skrymtare, som given tionde av mynta och dill och kummin, men underlåten det som är viktigast i lagen, nämligen rätten och barmhärtigheten och troheten! Det ena borden I göra, men icke underlåta det andra. 023:024 I blinde ledare, som silen bort myggan och sväljen kamelen!
023:025 Ve eder, I skriftlärde och fariséer, I skrymtare, som gören det yttre av bägaren och fatet rent, medan de inuti äro fulla av vad I haven förvärvat genom rofferi och omättlig ondska! 023:026 Du blinde farisé, gör först insidan av bägaren ren, för att sedan också dess utsida må bliva ren.
023:027 Ve eder, I skriftlärde och fariséer, I skrymtare, som ären lika vitmenade gravar, vilka väl utanpå synas prydliga, men inuti äro fulla av de dödas ben och allt slags orenlighet! 023:028 Så synens ock I utvärtes för människorna rättfärdiga, men invärtes ären I fulla av skrymteri och orättfärdighet.
023:029 Ve eder, I skriftlärde och fariséer, I skrymtare, som byggen upp profeternas gravar och pryden de rättfärdigas grifter 023:030 och sägen: 'Om vi hade levat på våra fäders tid, så skulle vi icke hava varit delaktiga med dem i profeternas blod'! 023:031 Så vittnen I då om eder själva, att I ären barn av dem som dräpte profeterna. 023:032 Nåväl, uppfyllen då I edra fäders mått. 023:033 I ormar, I huggormars avföda, huru skullen I kunna söka undgå att dömas till Gehenna? 023:034 Se, därför sänder jag till eder profeter och vise och skriftlärde. Somliga av dem skolen I dräpa och korsfästa, och somliga av dem skolen I gissla i edra synagogor och förfölja ifrån den ena staden till den andra. 023:035 Och så skall över eder komma allt rättfärdigt blod som är utgjutet på jorden, ända ifrån den rättfärdige Abels blod intill Sakarias', Barakias' sons blod, hans som I dräpten mellan templet och altaret. 023:036 Sannerligen säger jag eder: Allt detta skall komma över detta släkte.
023:037 Jerusalem, Jerusalem, du som dräper profeterna och stenar dem som äro sända till dig! Huru ofta har jag icke velat församla dina barn, likasom hönan församlar sina kycklingar under sina vingar! Men I haven icke velat. 023:038 Se, edert hus skall komma att stå övergivet och öde. 023:039 Ty jag säger eder: Härefter skolen I icke få se mig, intill den tid då I sägen: 'Välsignad vare han som kommer, i Herrens namn.'»
024:001 Och Jesus gick därifrån, ut ur helgedomen. Hans lärjungar trädde då fram och bådo honom giva akt på helgedomens byggnader. 024:002 Då svarade han och sade till dem: »Ja, I sen nu allt detta; men sannerligen säger jag eder: Här skall icke lämnas sten på sten; allt skall bliva nedbrutet.» 024:003 När han sedan satt på Oljeberget, trädde hans lärjungar fram till honom, medan de voro allena, och sade: »Säg oss när detta skall ske, och vad som bliver tecknet till din tillkommelse och tidens ände.» 024:004 Då svarade Jesus och sade till dem:
»Sen till, att ingen förvillar eder. 024:005 Ty många skola komma under mitt namn och säga: 'Jag är Messias' och skola förvilla många. 024:006 Och I skolen få höra krigslarm och rykten om krig; sen då till, att I icke förloren besinningen, ty sådant måste komma, men därmed är ännu icke änden inne. 024:007 Ja, folk skall resa sig upp mot folk och rike mot rike, och det skall bliva hungersnöd och jordbävningar på den ena orten efter den andra; 024:008 men allt detta är allenast begynnelsen till 'födslovåndorna'. 024:009 Då skall man prisgiva eder till misshandling, och man skall dräpa eder, och I skolen bliva hatade av alla folk, för mitt namns skull. 024:010 Och då skola många komma på fall, och den ene skall förråda den andre, och den ene skall hata den andre. 024:011 Och många falska profeter skola uppstå och skola förvilla många. 024:012 Och därigenom att laglösheten förökas, skall kärleken hos de flesta kallna. 024:013 Men den som är ståndaktig intill änden, han skall bliva frälst. 024:014 Och detta evangelium om riket skall bliva predikat i hela världen, till ett vittnesbörd för alla folk. Och sedan skall änden komma.
024:015 När I nu fån se 'förödelsens styggelse', om vilken är talat genom profeten Daniel, stå på helig plats—den som läser detta, han give akt därpå— 024:016 då må de som äro i Judeen fly bort till bergen, 024:017 och den som är på taket må icke stiga ned för att hämta vad som finnes i hans hus, 024:018 och den som är ute på marken må icke vända tillbaka för att hämta sin mantel. 024:019 Och ve dem som äro havande, eller som giva di på den tiden! 024:020 Men bedjen att eder flykt icke må ske om vintern eller på sabbaten. 024:021 Ty då skall det bliva 'en stor vedermöda, vars like icke har förekommit allt ifrån världens begynnelse intill nu', ej heller någonsin skall förekomma. 024:022 Och om den tiden icke bleve förkortad, så skulle intet kött bliva frälst; men för de utvaldas skull skall den tiden bliva förkortad.
024:023 Om någon då säger till eder: 'Se här är Messias', eller: 'Där är han', så tron det icke. 024:024 Ty människor som falskeligen säga sig vara Messias skola uppstå, så ock falska profeter, och de skola göra stora tecken och under, för att, om möjligt förvilla jämväl de utvalda. 024:025 Jag har nu sagt eder det förut. 024:026 Därför, om man säger till eder: 'Se, han är i öknen', så gån icke ditut, eller: 'Se, han är inne i huset', så tron det icke. 024:027 Ty såsom ljungelden, när den går ut från öster, synes ända till väster, så skall Människosonens tillkommelse vara.— 024:028 Där åteln är, dit skola rovfåglarna församla sig.
024:029 Men strax efter den tidens vedermöda skall solen förmörkas och månen upphöra att giva sitt sken, och stjärnorna skola falla ifrån himmelen, och himmelens makter skola bäva. 024:030 Och då skall Människosonens tecken visa sig på himmelen, och alla släkter på jorden skola då jämra sig. Och man skall få se 'Människosonen komma på himmelens skyar' med stor makt och härlighet. 024:031 Och han skall sända ut sina änglar med starkt basunljud, och de skola församla hans utvalda från de fyra väderstrecken, från himmelens ena ända till den andra. 024:032 Ifrån fikonträdet mån I här hämta en liknelse. När dess kvistar begynna att få save och löven spricka ut, då veten I att sommaren är nära. 024:033 Likaså, när I sen allt detta, då kunnen I ock veta att han är nära och står för dörren. 024:034 Sannerligen säger jag eder: Detta släkte skall icke förgås, förrän allt detta sker. 024:035 Himmel och jord skola förgås, men mina ord skola aldrig förgås. 024:036 Men om den dagen och den stunden vet ingen något, icke ens änglarna i himmelen, ingen utom Fadern allena.