014:012 På första dagen i det osyrade brödets högtid, när man slaktade påskalammet, sade hans lärjungar till honom: »Vart vill du att vi skola gå och reda till, så att du kan äta påskalammet?» 014:013 Då sände han åstad två av sina lärjungar och sade till dem: »Gån in i staden; där skolen I möta en man som bär en kruka vatten. Följen honom. 014:014 Och sägen till husbonden i det hus där han går in: 'Mästaren frågar: Var finnes härbärget där jag skall äta påskalammet med mina lärjungar?' 014:015 Då skall han visa eder en stor sal i övre våningen, tillredd och ordnad för måltid; reden till åt oss där.» 014:016 Och lärjungarna begåvo sig i väg och kommo in i staden och funno det så som han hade sagt dem; och de redde till påskalammet.
014:017 När det sedan hade blivit afton, kom han dit med de tolv. 014:018 Och medan de lågo till bords och åto, sade Jesus: »Sannerligen säger jag eder: En av eder skall förråda mig, 'den som äter med mig'.» 014:019 Då begynte de bedrövas och fråga honom, den ene efter den andre: »Icke är det väl jag?» 014:020 Och han sade till dem: »Det är en av de tolv, den som jämte mig doppar i fatet. 014:021 Ja, Människosonen skall gå bort, såsom det är skrivet om honom; men ve den människa genom vilken Människosonen bliver förrådd! Det hade varit bättre för den människan, om hon icke hade blivit född.»
014:022 Medan de nu åto, tog han ett bröd och välsignade det och bröt det och gav åt dem och sade: »Tagen detta; detta är min lekamen.» 014:023 Och han tog en kalk och tackade Gud ock gav åt dem; och de drucko alla därav. 014:024 Och han sade till dem: »Detta är mitt blod, förbundsblodet, som varder utgjutet för många. 014:025 Sannerligen säger jag eder: Jag skall icke mer dricka av det som kommer från vinträd, förrän på den dag då jag dricker det nytt i Guds rike.»
014:026 När de sedan hade sjungit lovsången, gingo de ut till Oljeberget. 014:027 Då sade Jesus till dem: »I skolen alla komma på fall; ty det är skrivet: 'Jag skall slå herden, och fåren skola förskingras.' 014:028 Men efter min uppståndelse skall jag före eder gå till Galileen.» 014:029 Då svarade Petrus honom: »Om än alla andra komma på fall, så skall dock jag det icke.» 014:030 Jesus sade till honom: »Sannerligen säger jag dig: Redan i denna natt, förrän hanen har galit två gånger, skall du tre gånger förneka mig.» 014:031 Då försäkrade han ännu ivrigare: »Om jag än måste dö med dig, så skall jag dock icke förneka dig.» Sammalunda sade ock alla de andra. Och de kommo till ett ställe som kallades Getsemane.
014:032 Då sade han till sina lärjungar: »Bliven kvar här, medan jag beder.» 014:033 Och han tog med sig Petrus och Jakob och Johannes; och han begynte bäva och ängslas. 014:034 Och han sade till dem: »Min själ är djupt bedrövad, ända till döds; stannen kvar här och vaken.» 014:035 Därefter gick han litet längre bort och föll ned på jorden och bad, att om möjligt vore, den stunden skulle bliva honom besparad. 014:036 Och han sade: »Abba, Fader, allt är möjligt för dig. Tag denna kalk ifrån mig. Dock icke vad jag vill, utan vad du vill!» 014:037 Sedan kom han tillbaka och fann dem sovande. Då sade han till Petrus: »Simon, sover du? Förmådde du då icke vaka en kort stund? 014:038 Vaken, och bedjen att I icke mån komma i frestelse. Anden är villig, men köttet är svagt.» 014:039 Och han gick åter bort och bad och sade samma ord. 014:040 När han sedan kom tillbaka, fann han dem åter sovande, ty deras ögon voro förtyngda. Och de visste icke vad de skulle svara honom. 014:041 För tredje gången kom han tillbaka och sade då till dem: »Ja, I soven ännu alltjämt och vilen eder! Det är nog. Stunden är kommen. Människosonen skall nu bliva överlämnad i syndarnas händer. 014:042 Stån upp, låt oss gå; se, den som förråder mig är nära.»
014:043 Och i detsamma, medan han ännu talade, kom Judas, en av de tolv, och jämte honom en folkskara med svärd och stavar, utsänd från översteprästerna och de skriftlärde och de äldste. 014:044 Men förrädaren hade kommit överens med dem om ett tecken och sagt: »Den som jag kysser, den är det; honom skolen I gripa och föra bort under säker bevakning.» 014:045 Och när han nu kom dit, trädde han strax fram till honom och sade: »Rabbi!» och kysste honom häftigt. 014:046 Då grepo de Jesus och togo honom fången.
014:047 Men en av dem som stodo där bredvid drog sitt svärd och högg till översteprästens tjänare och högg så av honom örat.
014:048 Och Jesus talade till dem och sade: »Såsom mot en rövare haven I gått ut med svärd och stavar för att fasttaga mig. 014:049 Var dag har jag varit ibland eder i helgedomen och undervisat, utan att I haven gripit mig. Men skrifterna skulle ju fullbordas.»
014:050 Då övergåvo de honom alla och flydde. 014:051 Och bland dem som hade följt med honom var en ung man, höljd i ett linnekläde, som var kastat över blotta kroppen; honom grepo de. 014:052 Men han lämnade linneklädet kvar och flydde undan naken.
014:053 Så förde de nu Jesus bort till översteprästen, och där församlade sig alla översteprästerna och de äldste och de skriftlärde. 014:054 Och Petrus följde honom på avstånd ända in på översteprästens gård; där satt han sedan tillsammans med tjänarna och värmde sig vid elden.